New York

Veckans cliffhanger

S/Y Mary 4 kommentarer
Egentid i New York

Egentid i New York

Första gången filmteamet besökte oss fick jag frågan vad jag saknade mest med Sverige. Utöver familj, vänner, katten och mataffären råkade jag nämna att jag längtade efter min frisör. Det skulle jag aldrig ha gjort. För nu går mitt hår som en röd tråd genom hela tv-serien.

I förra avsnittet fick en sisådär 800 000 tv-tittare följa med mig till frisören i New York. Det kändes lite konstigt. Jag är egentligen inte särskilt fåfäng, och brukar inte ägna mitt hår någon större uppmärksamhet – utöver en klippning då och då. Men visst, det är sant. Jag erkänner. Jag har haft en enorm ångest inför varje frisörbesök under den här resan.

Det mest intressanta i sammanhanget är ändå hur mycket något så banalt som mitt hår faktiskt engagerar. I besöksstatistiken på bloggen kan man se att de inlägg jag tidigare skrivit på temat har seglat raka vägen in på topp tio – i konkurrens med mer än 500 andra inlägg.

Mitt hår har alltså lockat fler läsare än när vi ankom självaste Kurrekurreduttön. Fler än när vi blev rammade av ett mindre kryssningsfartyg, och fler än de inlägg där vi berättar om de enorma sopbälten som flyter runt på haven. Ja, till och med fler än när Ludvig såg ett UFO.

Vad intresset beror på kan jag ju bara spekulera kring. Men programmets producent gjorde nog rätt när hon valde att låta mitt hår få ta plats i tv-rutan under bästa sändningstid. Detta blev om inte annat bekräftat efter förra avsnittet när flera tittare hörde av sig för att fråga hur det gick hos frisören.

I nästa avsnitt får ni svaret. Tisdag klockan åtta alltså, i SVT1. Ett klassiskt tv-trick. Cliffhanger kallas det.

Se tidigare avsnitt av tv-serien Familjer på äventyr

Mellan Barbuda och New York

S/Y Mary 3 kommentarer
Klicka på bilden för att se avsnitt 2:6 i tv-serien Familjer på äventyr.

Klicka på bilden för att se avsnitt 2:6 i tv-serien Familjer på äventyr.

I det andra avsnittet av tv-serien Familjer på äventyr lämnar vi Barbuda bakom oss, för att fortsätta vår resa hem mot Sverige. I cliffhangern inför nästa avsnitt ser man hur vi angör New York. Men vad hände egentligen där emellan? Ja, ni som följt oss på bloggen vet att vi upplevde en hel del på vägen.

Här kommer en lista på alla blogginlägg mellan Barbuda och New York, för nytillkomna läsare som vill läsa ikapp inför nästa avsnitt. I vårt bildgalleri på Flickr kan ni också titta på några av de bilder vi tog under samma sträcka.

New York – världens bästa land

S/Y Mary 3 kommentarer

Detta bildspel kräver JavaScript.

NEWPORT, RHODE ISLAND. Jag satt här och försökte sammanfatta intrycken från vår vecka i New York, när jag kom att tänka på något som Sebastian sa häromdagen.  ”Jag älskar New York, men skulle aldrig vilja flytta till Amerika.” Sebastian är en barndomsgranne till Ludvig som bott i New York i snart 20 år. Jag har bara tillbringat en vecka i stan men tror mig förstå vad han menar.

Medan bilen är en förutsättning för att leva i resten av landet finns nästan inga privata fordon på Manhattan. Inga bilar, inga mopeder eller motorcyklar. Den mesta förflyttningen sker under marken, runt fem miljoner åker med New Yorks tunnelbana varje dag. På gatorna är det de gula taxibilarna som dominerar. Och fotgängarna. Trottoarerna är breda och övergångsställena många. Ingen tutar, ingen gormar. Vi blev inte påsprungna eller knuffade en endaste gång.

Det är märkligt. Att trots att Manhattan är värdens mest tätbefolkade plats upplevde vi ingen trängsel. Det finns utrymme för alla. Både fysiskt och kulturellt. Mångfalden är fantastisk – alla dessa folkslag och religioner som blandas här och lever i frid. Bara några kvarter från Wall Street, kan man köpa levande paddor, ormar och sköldpaddor på marknaden i China Town. För att i nästa stund förflyttas till en scen som tagen direkt ur någon amerikansk maffiarulle.

Det är som om stadens invånare utvecklat en ömsesidig respekt, som även jag som besökare kan känna av. Kanske är det också därför som New York är den storstaden i världen som har lägst brottstatistik. Det är dessutom förbjudet att bära vapen i New York. Det känns tryggt. En kille vi träffade berättade att han inte sett ett enda slagsmål på de sju åren han bott i staden.

Livsstilen är också en helt annan än den jag känner till från de sydliga staterna. Sundare på något vis. De vanliga snabbmatskedjorna verkar inte riktigt fått samma fäste. Medan de nyttigare alternativen blomstrar. Och det råder full aktivitet överallt – folk joggar, springer, simmar och seglar. Men visst, det är också en statusfråga. Det ser kanske lite annorlunda ut i förorterna. Men dit kom vi inte den här gången. Tyvärr. Det tar vi en annan gång. Då lovar jag att fotografera något annat än skyskrapor : )

Nyskodda

S/Y Mary 2 kommentarer
Första dagen i fångenskap

Första dagen i fångenskap

MANHATTAN, NEW YORK. Vi inventerade skofacket häromdagen, och det var en sorglig syn vill jag lova. Mögligt läder, korroderade öljetter, vulkade sulor och torkat gummi. Barnens skor var dessutom för små. Det var väl i och för sig ingen större överraskning. Vi har inte riktigt haft anledning att prioritera varken skor eller stövlar de senaste åren. Crocs har täckt våra flesta behov. Men på sistone har det blivit rätt kallt.

Det går i och för sig bra att bära strumpor även i Crocs. Men det känns inte riktigt rätt så här i storstan. Och inte blev situationen bättre av att Ottos ena vänstersko försvann överbord häromdagen. Så idag bestämde vi oss för att göra något åt saken. Vi köpte varsitt par gympadojor – det kändes som en bra mjukstart för våra ovana fötter. Och vi tog på dem redan i affären, eftersom situationen var rätt akut.

När vi ändå hade ångan uppe beslöt vi oss för att även köpa lite hela varma kläder, som det också råder en viss brist på ombord. Men vi var snart tvungna att leta reda på ett trevligt café istället. För att lufta fötterna en stund. De nya skorna satt visserligen bra. Inga problem med skav. Men så varmt och instängt det kändes. Det hade nog ingen av oss riktigt räknat med. Eller kanske förträngt. Nåja, vi vänjer oss kanske. Hoppas det.

Mary på Manhattan

S/Y Mary 10 kommentarer

Detta bildspel kräver JavaScript.

MANHATTAN, NEW YORK. Vi lämnade Staten Island igår, seglade norrut under Verrazano-bron, förbi Frihetsgudinnan och vidare upp mot Manhattan. För att lägga till vid en liten marina bara ett hundratal meter från nya World Trade Center. Och ja, det var naturligtvis riktigt häftigt. Vi har alltid drömt om att segla in i New York. Barnen var också uppspelta. Det här är onekligen något helt annat än vi är vana vid.

Jag frågade Lovis vilket hon tyckte var roligast, att se alla skyskrapor eller segla förbi frihetsgudinnan? Hon svarade så här: ”Frihetsgudinnan, för henne finns det bara en av. Men höga hus, det finns det ju gott om hemma i Sverige.”

Det verkar som Lovis minnesbild av Sverige börjar bli lite suddig …