Försökskaninen

5515939666_9b45dbfdc0_z

Barracudan

PUERTO RICO – KUBA. Glädjeyran är stor ombord. Vi har fått napp, för första gången på flera veckor. Ludvig vevar in, jag hämtar kniven och barnen hänger ut över relingen för att se vad det är vi fått på kroken. Men glädjen lägger sig snart, när vi kan konstatera att det är en barracuda som nappat. Varför barracuda av alla fiskar? tänker jag och går in för att titta på sjökortet där jag får mina farhågor bekräftade. Vi har just passerat en grundbank, och sjökortet antyder att det finns korall på botten. Fisken kan vara ciguateraförgiftad.

Ciguatera är ett gift som skadade korallrev utsöndrar. Det lagras i kroppen på de fiskar som äter av korallen, och överförs till rovfiskarna som jagar
på revet. Ju större rovfisk, desto fler fiskar har den hunnit äta. Och ju fler fiskar den har ätit, desto mer gift har den samlat på sig. Barracuda är en av de arter med störst risk för höga gifthalter – ett gift som kan vara dödligt för människan om dosen är tillräckligt hög. De flesta kommer dock undan med fruktansvärda smärtor, feber, kräkningar och bortdomnade kroppsdelar. Symptomen kan hålla i sig i flera månader. Vi känner flera som drabbats.

Ciguatera förekommer på tropiska rev över hela världen. Men problemet är som störst på tättbefolkade och vältrafikerade platser. Eller i områden som ofta drabbas av orkaner, som här i Karibien. Det luriga är att en fisk som
är ätlig på ett rev, kan vara giftig några sjömil längre bort. Vi brukar därför fråga de lokala fiskarna, och har klarat oss så här långt. Det är dock möjligt att vi redan har små mängder av giftet i kroppen. Nästa fisk kan vara den droppe som får bägaren att rinna över. Det finns inget enkelt sätt att säkert veta.

Vi bestämmer oss för att behålla vår fisk. Här finns visserligen inga fiskare att fråga, men det der är ett ganska litet exemplar vi fått på kroken och grundbanken ligger långt från närmsta civilisation. Vi bedömmer risken som liten, men det skulle vara mycket allvarligt om hela familjen insjuknade till havs. Jag beslutar mig därför för att agera
försökskanin. Skär loss och steker en liten bit fisk, saltar och sväljer. Den smakar gott, som vanligt. Men ciguatera påverkar varken smak, utseende eller konsistens.

Nu kan vi bara vänta. Än så länge mår jag bra. Barnen hoppas på fiskpinnar till middag. Om några timmar vet vi.

8 reaktioner på ”Försökskaninen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s