En bra vardag, här och nu.

Kan man ha finare utsikt än så här?

Kan man ha finare utsikt än så här?

Vad ska ni hitta på här näst? Den frågan fick vi om och om igen när vi kom hem från världsomseglingen för två år sedan. Men vi hade inget nytt stort häftigt projekt på gång. Allt vi ville var att slå oss till ro. Hitta en plats där vi kunde bo och trivas, där våra barn kunde växa upp och gå i skola. Försöka leva ett hyfsat hållbart liv, gärna nära hav och natur. Och jobba lagom mycket, helst med något vi tyckte var roligt och kunde stå för.

Vårt nya mål i livet var att skapa en bra vardag. Det låter inte så märkvärdigt, och folk såg ofta lite besvikna ut när vi berättade. Men vi anade, att detta kunde bli väl så utmanande. I ett land som Sverige, där folk drabbas av utbrändhet på löpande band. För en familj som varit på resande fot i fyra år, så länge barnen kunde minnas. Som var vana vid att ta dagen som den kommer, och alltid uppleva nya roliga saker tillsammans.

Och mycket riktigt. Det blev inte lätt. Att börja ett nytt liv i Sverige, sådär mitt i livet. Att anpassa sig till konsumtionssamhället och den nya inrutade vardagen. Att vänja sig vid mörkret och kylan. Vi passade inte längre in i systemet, ägde inget mer än vad som rymdes i båten. Inte blev det enklare av att Försäkringskassan krävde tillbaka fyra års barnbidrag. Eller att banken vägrade oss bolån eftersom vi knappt haft någon inkomst på fyra år.

Frestelsen att bara kasta loss var stundtals enorm, särskilt under första halvåret. Vi hade redan en färdig lista på ställen i världen där vi kunde tänka oss att bo. Samtidigt visste vi, att vissa saker måste få ta tid. Att efter uppförsbacke kommer nedförsbacke. Efter mörker kommer ljus. Också för oss. Så när Ludvig hittade sitt drömjobb i seglarparadiset Marstrand bestämde vi oss för att ta chansen, att lämna Skåne och börja om i Bohuslän.

Vi längtade efter att flytta iland och köpte ett enkelt litet hus på landet, men det blev inte riktigt som vi tänkt oss. Det låg lite tokigt till, det kändes som vi tillbringade halva dagarna i bilen. Och huset krävde så mycket uppmärksamhet att båten mest låg vid bryggan och förföll.

Ibland är det nog så, att man måste göra fel, för att hitta rätt. För idag är huset utbytt mot en lägenhet på Marstrandsön. Vi bor mitt i skärgården, har båten förtöjd direkt utanför fönstret och seglar varje helg som vädret tillåter. Vardagen är enkel – med mataffär, kompisar, skola och jobb på gångavstånd. Och vi har båda jobb som vi trivs med. Ludvig som som konstruktör på Rutgerson Marin, jag som skribent och frilansare.

Visst har vi dåliga dagar. Och visst finns det mycket med långseglarlivet som vi saknar. Men på det stora hela känns det mesta så trevligt och behagligt det bara kan göra om man nu tvunget måste jobba, gå i skola och bo på en och samma plats.

Vi har nått vårt mål. Vi har skapat oss en bra vardag, här och nu. I Sverige. Tänk, det gick. Allting går, man måste bara komma på hur. Men det tog över två år. Nu njuter vi av det här, men klurar samtidigt på ett nytt mål i livet. Ja, vi behöver något att sträva mot, som håller oss på rätt kurs. Frågan är vad …

20 reaktioner på ”En bra vardag, här och nu.

  1. Låter verkligen fantastiskt och det syns på dina bilder på instagram att ni har en vacker och skön vardag som ni trivs i och gör det allra bästa av! Bra jobbat!

    Gillad av 1 person

  2. Så härligt att ni verkar ha hittat rätt plats att bo på. Så nära havet och båtlivet det bara gå.
    Efter att ha kajkat runt i så många år kan inte omställningen vara så enkelt..friheten att bo på en båt kan man inte jämföra med något annat.

    Gillad av 1 person

  3. Så fint ni bor och bra har ni fått det i vardagen också. Inte lätt att anpassa sig efter att ha varit på luffen så länge. Bra gjort .. PS…..du skriver så otroligt bra, en fantastisk läsning under de här åren….tack…Ds

    Gillad av 1 person

  4. Är inne i det där eländet, huset och alla måsten tar en massa tid från fritiden. Har lust att sälja huset, byta till en större båt och segla iväg. Kanske då ungarna flyttar hemifrån om några år…

    Gilla

    • Jag tycker man kan stå ut med rätt mycket, så länge man vet att man är på rätt väg. På väg mot något bra. Men det var mycket lättare med en avsegling, eller en världsomsegling, som mål. Det var väldigt konkret. Dagen vi avseglade var första målet uppnått, det andra när vi kom hem. Det här senaste målet var lite mer luddigt och diffust, fanns så många olika vägar att välja på. Svårare då. /Linda

      Gilla

  5. Vad skönt det låter!
    Jag tycker att det är svårt. Tänk om det inte var för det där med jobb och skola 😉
    Men som någon skrev så är vardagen livet så det gäller att göra vardagen bra och stundtals njuter jag av den. Men..
    Det finns nåt som lockar och pockar.
    Vi har köpt hus och ser det som ett äventyr i sig. Vi måste hitta Oss i det 🙂
    Och en viktig sak är ju att en alltid kan ombestämma sig så som ni gjorde. Beslut en tar behöver inte vara för evigt.

    Gilla

  6. Grattis ni verkar ha landat på riktigt, min jordenruntsegling avslutades för drygt 26 år sedan.
    Det var svårt att komma hem och mycket mer än en mellanlandning blev det nog inte, men bättre det än ingen landning alls. Det finns många därute som driver runt i någon slags limbo utan att ens kunna mellanlanda, ingen lycka i det, det bästa man är med om i livet är oftast något som kräver lite uppoffring att få till, jag får jobba en del med varje mellanlandning, men det är värt det, så länge möjligheten för en ny resa/projekt/äventyr finns där.

    Gilla

  7. Tack för fantastisk läsning såhär på mina långa jobbveckor iväg hemifrån. Såg er redan på SVTplay när jag själv bodde utomlands men det är inte förrän de senaste veckorna jag läst ikapp hela er blogg. Tack för all inspiration och allt du delat med dig av och fortsätter dela.

    Gilla

    • Hej. Va kul. Jag har också börjat läsa bloggen från början, för barnen varje kväll. Inser nu hur lite jag faktiskt skrivit ner, av allt det vi faktiskt upplevt. Barnen är upprörda över att jag inte dokumenterat deras födelsedagar bättre 🙂
      Det är intressant sånt där. Just då kändes det som vi värnade om våra egna upplevelser och minnen. Men nu ångrar jag att jag inte skrivit mer. Man glömmer så fort. /Linda

      Gilla

  8. Så skönt att ni förhoppningsvis äntligen hittat rätt!
    Att det inte varit lätt har man ju förstått när man läst mellan raderna, men jag tycker ni är fantastiska som hela tiden söker nya vägar, och lösningar.
    Tack för att ni fortsätter skriva, det är lika spännande och roligt att läsa nu som när ni var till havs.
    Kram

    Gilla

  9. Hej! Har tittat in här och läst lite då och då efter att ha sett Familjer på äventyr. Det får mig att minnas mina back packer-resor och jag bläddrar ibland i de dagböcker jag skrev då. Har du inte funderat på att knåpa ihop en bok om era upplevelser? Du skriver ju så medryckande och målande och bilder finns säkert i mängd.

    Gilla

Lämna en kommentar