Våra klätterapor

”Äh, det där är väl ingenting. Jag är mycket starkare än dem”, sa Lovis kaxigt när hon såg aporna som flängde upp och ner i träden på Komodo. ”Jag är tio gånger starkare, fyllde Otto i. Du ska få se. När jag kommer hem ska jag klättra ända upp i masttoppen.” Lovis såg ut som hon funderade en stund, på hur hon skulle kunna bräcka lillebrors påstående. Sedan sa hon. ”Jag ska klättra upp för hela spirbommen, utan att använda stegen i masten. Och när jag kommer upp ska jag äta en banan, för jag är en riktig klätterapa.” Och så fick det bli, för när de där barnen fått för sig något, ja då finns det inte mycket som kan hindra dem.

13 reaktioner på ”Våra klätterapor

  1. Skorpor? Pepparkakor? Sill? Knackebrod? Kalles ”erzats” kaviar fran IKEA? OK, vad vill ni ha fixat och skickat till Denpessar (GPO Poste Restante…) pa Bali undrar Bo & Estie? Jo, hur lange ar Ni kvar pa paradis on?

    Gilla

    • Wow, vilket fantastiskt erbjudande. Tack fina ni. Hade det kommit för en månad sedan hade vi inte tvekat en sekund. Men nu är vi nära. Imorgon tänkte vi ta oss till Singaraja där det ska finnas en Carrefour. Förväntningarna är höga. Och på fredag kommer Ottos födelsedagssill från Sverige med vår gast Magnus som ska segla med oss ett tag. Och kanske till och med några godisbilar och lakritspipor om vi har tur.
      Hälsa Estie. Kram. L&L

      Gilla

      • Det ar gott att hora. Lakrits ar ett maste. Bali kan sakert bli en riktig hojdare, med alla nivaer daremellan sags det. Kanske tack vare manga ”bofasta” turister ar det inte sa rasande dyrt med lyx-varor heller. Vi ser fram mot nasta blog. Estie halsar varmt till barnen och er bada!

        Gilla

    • Ja du. Carrefour i Singaraja är knappast den franska matvarukedjans flaggskepp. Inte en fransk delikatess så långt ögat nådde. Men ändå det növerlägset bästa utbudet sedan Port Vila i Vanuatu, där vi var för snart ett halvår sedan. Har dessutom hittat en läcker liten tysk delikatessbutik här i Lovina som säljer knäckebröd för 50 kr paketet. Och salami för 500 kr/kilot. Frestande, men Nasi Goreng är också gott : ) /Linda

      Gilla

      • Indonesien är ett krångligt land, vackert men krångligt. Hoppas ni får bättre lycka med handligen framöver 🙂

        Gilla

  2. Vilka modiga klätterapor! Helt imponerad!
    Vad saknar ni mest i matväg nu när ni varit ute så länge? Eller är ni så vana nu, att inte ha det?

    Hoppas ni fått förråden fyllda med massa gott!

    Önskar Josefin

    Gilla

  3. Ser ut som att Lovis och Otto inte gjort annat än att klättra upp i höga, smala master. Wow! Var dom lika modiga första gången eller när lärde dom sig det? Kramar

    Gilla

    • Det var första gången Otto fick lov att klättra ända upp. Han har bara varit upp vi spridarna innan. Han är helt orädd, medan jag själv tycker det är lite otäckt. Lovis är lika galen hon, men att stamklättra kräver mer styrka och teknik. Så hon har tränat en hel del.

      Hoppas allt är bra där uppe i Dalarna. Fått någon snö än?

      /Linda

      Gilla

      • Stamklättra låter inte helt lätt! Ser fram emot se det också någongång 🙂 Ingen snö här ännu men det singlade ner snöflingor häromdagen som lyckligtvis försvann så snart dom snuddade marken.

        Gilla

  4. Inget bra på TV i kväll så jag tittade på era samlade klipp i stället. Mycket bättre och mycket mer underhållande. Klätteraporna är bäst. Men den simmande sälen och barnen är bra på riktigt.
    Varma hälsningar från Per-Arne
    Gränna/Leksand

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s