En stor vattenbuffel står tvärs över stigen och tuggar på det torra gräset. Det vackra djuret lyfter lojt huvudet när vi närmar oss, och det är då vi ser det. Att det handlar om ett dödsdömt djur. Buffeln har ett fult sår tvärs över mulen. Den har blivit attackerad av en komodovaran, världens största ödla som bara finns här på öarna kring Komodo i Indonesien.
Ett enda litet bett, det är allt som behövs. För att buffeln ska gå en säker död till mötes. Varanens saliv innehåller så starka bakterier, att det sakta bryter ner kroppen. Inom två veckor kommer vattenbuffeln att dö. För ett vildsvin, ett rådjur eller en människa går förloppet något fortare. Medan de små aporna slukas hela, på en gång. Det samma gäller varanernas egna ungar, som måste fly upp i träden när äggen kläcks, och där lever de i tre år för att inte ätas upp av föräldrar eller äldre syskon.
Vår guide kastar försiktigt några jordklumpar på vattenbuffeln för att den ska flytta sig, så vi kan fortsätta vår vandring denna tidiga morgon. Buffeln makar motvilligt på sig. Långsamt, långsamt. Ensam, och övergiven av sin flock. Lämnad åt sitt öde, i väntan på döden. Väntar gör också varanerna. På festen; en vattenbuffel räcker till ett rejält skrovmål för 10-15 varaner.
Fler bilder från Komodo finns i vårt bildgalleri på flickr.com/symary
Mary af Rövarhamn 