apor

Dagens hjälte!

RICHARDS BAY, SYDAFRIKA. Vi sover rätt länge om morgnarna. Till skillnad från 7-årige Olivier på kanadensiska grannbåten Myriam. Morgontidiga är också de apor som bor här på Zululand Yacht Club. Och imorse när Olivier satt på sin båt och väntade på att Lovis och Otto skulle vakna såg han hur några apor smög sig ombord på vår båt och snodde med sig både skor och badleksaker. Vad de nu skulle ha dem till. Men då fick Olivier fart. För här skulle minsann ingen apa komma och sno hans kompisars grejer ostraffat.

De tjuvaktiga aporna satte av in mot land med Olivier i hasorna. Och när aporna försvann upp i närmsta träd hämtade Olivier stenar som han kastade på dem, tills de släppte ner våra grejer och Olivier kunde bära tillbaka dem på båten där vi fortfarande låg och sov intet ont anande. Vilken hjälte han är. Tyvärr ska Olivier resa bort ett par veckor. Men nu kan i alla fall Ludvig och jag sluta skylla på varandra när vi inte hittar våra grejer.

”Äh, det där är väl ingenting. Jag är mycket starkare än dem”, sa Lovis kaxigt när hon såg aporna som flängde upp och ner i träden på Komodo. ”Jag är tio gånger starkare, fyllde Otto i. Du ska få se. När jag kommer hem ska jag klättra ända upp i masttoppen.” Lovis såg ut som hon funderade en stund, på hur hon skulle kunna bräcka lillebrors påstående. Sedan sa hon. ”Jag ska klättra upp för hela spirbommen, utan att använda stegen i masten. Och när jag kommer upp ska jag äta en banan, för jag är en riktig klätterapa.” Och så fick det bli, för när de där barnen fått för sig något, ja då finns det inte mycket som kan hindra dem.