PODD: Livet efter långseglingen

Efter att ha medverkat i fem olika poddar börjar vi se ett mönster. Podcast-folk verkar vara ett exceptionellt trevligt släkte. Senast i raden är Benny Baunsgaard som hälsade på hos oss i Marstrand för ett par månader sedan för att spela in det 42:a avsnittet i Sjölivets podd. Resultatet hittar ni på Sjolivet.se, iTunes och de flest podcast-appar. Eller klicka bara på spelaren här nedan för att lyssna. Det blir dock ingen seglats till Skottland i sommar, som antyds i intervjun. Det lutar snarare åt Portugal, men det berättar jag mer om en annan dag.


Andra poddar vi har medverkat i:

PODD: Andra sätt

tidtillsammans

Gott om tid, finns det något lyxigare?

En av de saker jag gillar bäst med långseglarlivet, det är den enkla och minimalistiska livsstilen. Tillfredställelsen i att dra upp sin egen fisk, plocka svamp och odla groddar. Släpa vatten, tvätta och diska för hand. Reparera och laga, istället för att kasta och köpa nytt. Sånt man bara gör, när man har gott om tid.

Gott om tid, DET är lyx för mig. Tid att vara tillsammans. Ensamtid, dötid. Tid att låta saker och ting ta den tid de behöver. Tid att hjälpa andra. Tid att leva enkelt, tid att vara rädda om vår planet. Tid är nyckeln till lycka. Även om det är lätt att glömma bort. När man blir slukad av vardagen och normen runt omkring sig.

En annan som tänker i samma banor är Patrik Andersson. Han lämnade för ett par år sedan karriär och lägenhet i Stockholm och flyttade till ett litet torp i skogen utanför Katrineholm. Idag lever han ett enkelt liv med få utgifter, och jobbar bara ett par dagar i veckan. Lite av all den tid han får över lägger han på poddradiokanalen Andra sätt.

Patrik intervjuar andra personer som ifrågasatt rådande normer och har valt att leva en annan typ av liv, utan att för den delen segla till andra sidan jorden. Det pratas mycket om downshiftning, självförsörjning, ekologi, minimalism och konsumtion i Patriks blogg. Men framförallt om medvetna livsval.

Vi bestämmer själva vad vi vill göra med våra liv. Det finns inga rätt och fel. Men det finns andra sätt. Många sätt. Och det är inspirerande till tusen. För kan andra, då kan vi. Bara vi vill tillräckligt mycket, och är beredda att göra avkall på något annat. För det är just det som är så svårt. Att välja bort. Men är man nöjd som det är, då är det också bra.

Att mitt eget namn skulle stå på Patriks lista över personer han ville intervjua, det fanns inte på min världskarta. Vi har ju gjort lite tvärtom på sistone, lämnat ett ”enklare” liv ombord för ett bekvämare på land – åtminstone för ett tag. Men Patrik trodde tydligen att vi skulle ha en del att bidra med i alla fall. För frågan kom. Och jag sa ja.

Patriks senaste poddavsnitt handlar alltså om oss. Om vår resa, vad vi har lärt oss och hur den påverkar våra liv idag. Jag tycker det är svårt att bli intervjuad sådär, så jag vet inte hur bra det blev. Det är lättare att skriva, när man hinner tänka lite mellan orden. Men samtalet väckte viktiga tankar till liv och jag fick upp ögonen för en superinspirerande podd. Så jag är glad att jag fick vara med.

Lyssna på avsnittet via iTunes eller direkt på webben

Läs mer om Patriks podd Andra sätt

En gång långseglare, alltid långseglare

Ibland är det svårt att passa in ...

Från en värld till en annan

Det har snart gått ett och ett halvt år sedan vi kom hem från vår världsomsegling. Jag har ofta sagt, att jag är redo att lägga resan bakom mig och gå vidare i livet. Leva här och nu, blicka framåt. Men jag börjar allt mer inse, att vissa grejer lägger man inte bakom sig bara så där. De blir en del av livet, hela livet. Också nuet. En del av mig, min identitet och mina prioriteringar. Privat och i jobbet. På nätet och i verkliga livet. Inte minst socialt.

Så här såg förra veckan ut:

  • I tisdags dök Annika och Björn på S/Y Moon på middag i Kroken. Senast vi sågs var i Malaysia.
    De är hemma på besök, båten väntar i Osaka i Japan på fortsatt resa mot Alaska.
  • I onsdags var vi på föredrag med Lasse och Erja på S/Y Ambika. Vi samseglade  från och till över hela Stilla havet och Indiska Oceanen. Att se deras bilder var som att återuppleva vår egen resa ur någon annans ögon.
  • På föredraget träffade vi Claes och Laila på S/Y Comedie som vi lärde känna i Thailand, och som nu har sin båt i Medelhavet. Även Annika och Björn var där. Ja, säkert en hel massa andra också som vi inte hann prata med.
  • Efter föredraget hämtade vi upp Magnus Reslow på stationen för några dagars besök hos oss i Kroken. Magnus blev i höstas känd i svensk media som långseglaren som ”försvann”, för att dyka upp på Kanarieöarna efter 85 dygn till havs. Han kom nu direkt från Karibien, enbart iförd kortbyxor och sandaler. Influgen från en värld till en annan. Det är hans fötter ni ser på bilden.
  • I lördags träffade vi Mark och Maria från S/Y Mare Liberum på Sjöfartsmuseet i Göteborg. Mark träffade vi första gången på Kanarieöarna, Maria på Tonga. Nu har de en dotter tillsammans och bor i ett litet torp inte långt från oss.

Efter en snabb titt på mejlen, på Instagram och på Facebook kan jag konstatera att jag dagligen har kontakt med minst fem andra långseglare. Kompissnack, omtanke, fascination, gemensamma minnen och erfarenheter, tips och råd, pepp och inspiration. De ger mig ett sammanhang där jag passar in och känner mig hemma. Sånt går inte att lägga bakom sig, varför skulle jag ens vilja?

På turné

Om mannen som var Astrid Lindgrens förebild till historien om Pippis pappa, och vad barnen gjorde hela långa dagarna till havs. Det var sånt vi berättade om på långseglarseminariumet på båtmässan i Stockholm för ett par veckor sedan. Föredrag gör sig förstås bäst live, men Svenska Kryssarklubben har också filmat och lagt ut en kortversion på YouTube för er som inte kunde komma.

Det händer alltså då och då att företag och föreningar bjuder in oss för att berätta om vår resa. Senast nu i helgen på JordenRuntSeglarKlubben i Göteborg, då med många blivande långseglarfamiljer i åhörarskaran. Det var härligt att se, hade vi vetat det skulle vi övertalat Lovis och Otto att följa med. De var istället i Slottsskogen och tittade på älgar och pingviner med vännerna på EMM XXIII.

Hur som helst, några av våra föredrag är öppna för allmänheten så att vem som helst kan komma och lyssna. Jag försöker lägga ut en blänkare här på bloggen under Föredrag, och på vår Facebook-sida, när vi har något på gång. Näst ut är Sundsvall redan nu på torsdag. Det finns platser kvar, så tipsa gärna eventuella vänner och bekanta som skulle kunna tänkas vara intresserade.

Långseglarsnack på båtmässan

Långseglarseminarium på båtmässan i Älvsjö.

Långseglarseminarium på båtmässan i Älvsjö

Drömmer du också om att en dag kasta förtöjningarna och segla ut i världen? Lördagen den 28 februari och söndagen den 1 första mars hålls det långseglarseminarium på båtmässan Allt för sjön i Älvsjö. En hel rad långseglare kommer att vara där för att dela med sig av sina erfarenheter. Så också vi. Ludvig och jag ska berätta om vår världsomsegling, och hur det har funkat att ha barnen med på resan. Andra pratar om den perfekta långfärdsbåten och ger tips om väder, budget och rutter runt jorden.

Fullständigt program finns på Svenska Kryssarklubbens webbplats. Där kan du även köpa biljetter. Antalet platser är begränsade, så vänta inte för länge.

Fler planerade föredrag våren 2015

TOPPLISTAN: Viktigaste utrustningen

12995269134_c6032e68d9_o

Bra ankarutrustning är en av de viktigaste grejerna på en långfärdsbåt, tycker vi.

Topp 9: Viktigaste utrustningen på en långfärdsbåt

”Vilken utrustning måste vi ha?” Den frågan får vi ofta från folk som funderar på att göra en resa som vår. ”Ju färre prylar desto bättre”, brukar vi svara. För det man inte har kan inte gå sönder. Och när man väl vant sig vid en sak är det svårare att klara sig utan. Men vissa saker är naturligtvis viktigare än andra. Nedan listar vi de grejer vi själva skulle ha prioriterat om vi skulle ge oss av igen.

  • Bra rigg och segel
  • Vindroder eller autopilot, helst båda
  • Pålitlig inombordsmotor
  • Navigationssystem
  • Trygg elförsörjning
  • Spis för matlagning
  • Stora vattentankar
  • Kraftig ankarutrustning
  • En bra jolle

Mer om våra båtprylar och hur de klarat påfrestningar på världshaven har vi skrivit i en artikel som kommer publiceras i tidningen Praktiskt Båtägande någon gång i början av nya året. Vi hojtar till på Twitter eller Facebook när det är dags, om någon skulle vara intresserad. Fram till dess får ni gärna roa er med att studera vår utrustningslista här på bloggen.

Lycka kan inte mätas i pengar

Lycka kan inte mätas i pengar.

Lycka kan inte mätas i pengar.

NEWPORT, RHODE ISLAND. Vi får ofta frågor om hur vi har finansierat vår resa, och hur mycket pengar vi gjort av med. Så sent som igår faktiskt, därav det här inlägget. Jag har tidigare undvikit ämnet, eftersom det har en direkt negativ effekt på mitt humör. Men jag inser att våra erfarenheter kan vara av glädje för någon annan som befinner sig i samma situation som vi gjorde för tio år sedan. Så jag ger efter.

Vi har gjort av med drygt 200 000 kronor per år, inklusive allt. Det är egentligen ganska lite pengar, med tanke på att vi är fyra personer och har en stor båt att ta hand om. Problemet är snarare bristen på inkomster. Jag säljer visserligen lite artiklar då och då, men det räcker inte långt. Vi har också några sponsorer som har hjälpt oss med utrustning som vi annars inte skulle haft råd till. Men i övrigt lever vi på sparade pengar.

Vi bodde på båten i Sverige under åtta år för att spara till resan. Räknade ut att varje seglad timme skulle kosta oss 17 kronor, och prioriterade våra utgifter därefter. Så här i efterhand kan man tycka att det kanske hade varit smartare att investera i ett hus eller en lägenhet som vi hade kunnat sälja innan avresa. Men vi var inte beredda att sätta vår dröm på spel.

Förhoppningen var från början att vi skulle klara världsomseglingen på tre år, och göra av med 150 000 kronor per år. Och då ha ett litet startkapital kvar vi kom hem. Det hade känts tryggt. Men det blir inte alltid som man tänkt sig. Runt kom vi, men det tog fyra år och vi har gjort av med mer pengar än vi hade räknat med. Så man behöver inte vara särskilt kvick i huvudet för att räkna ut att vi har kraschat vår budget.

Vi har inte heller varit så duktiga på att bokföra våra utgifter, så jag kan inte redogöra exakt för vad som gått till vad. Men min gissning är att underhållet av båten har slukat ungefär två tredjedelar. Det är mycket mer än vi tänkt oss. Men vissa saker kan man helt enkelt inte snåla på. Ska båten ta hand om oss, måste vi också ta hand om henne.

Vår budget var kanske lite optimistisk med tanke på att både motor, segel och rigg var 25 år gamla när vi avseglade. Det måste jag erkänna. Men alternativet hade varit att stanna hemma i ytterligare något år för att spara ihop mer pengar, och då hade barnen missat mer av skolan. Eller att vara ute kortare tid – vända i Karibien, sälja båten halvvägs eller stressa runt jorden. Men det ville vi inte. Så det fick bli som det blev.

Vi har nu lagt våra sista slantar på varma kläder och skor. Ja, faktum är att vi faktiskt ligger lite minus. Och det kommer nog att bli lite tufft att börja om helt från början så här mitt i livet. Men vi är i alla fall rika på minnen, och Ludvig är välkommen tillbaka till sitt jobb när han kommer hem. Så det kommer nog att ordna sig. Det gör det alltid.

Trött på vintern?

Vem behöver snö?

Vem behöver snö?

Det ryktas att det har varit ovanligt kallt därhemma i vinter. Att hela landet haft en vit jul. Jättekul, för alla barn. Men kanske inte lika uppskattat av andra. Vintern är en tid då många svenskar längtar bort. Till en varmare del av världen. Det märks inte minst här på Langkawi; varannan badgäst pratar svenska. Men vintern gör sig också påmind i vår mejlbox, där frågorna duggar tätt från andra som drömmer om att göra som vi – att kapa förtöjningarna och sätta kurs mot varmare breddgrader.

Vårt senaste gästinlägg på ERV-bloggen är fullt av tips för alla er som går i långseglartankar. Läs och begrunda. Och fortsätt att skicka frågor. Vi svarar gärna.

Den nya vågen

IMG_0241

Så här såg det ut när vi avseglade för två år sedan.

I sommar lämnar SJU andra svenska barnbåtar Sverige för att segla ut i världen. Med inte mindre än FEMTON barn ombord. En hel skolklass. Eller är det kanske ännu fler. Hur som helst, så många att det är svårt att räkna dem alla.

För att ni ska förstå hur fantastiskt detta är kan jag berätta att vi bara har mött två andra svenska båtar med barn ombord sedan vi lämnade Sverige för två år sedan. En bebis, och två lite äldre pojkar. Det är allt. Båda familjerna vände hem i Karibien. Och några andra känner vi inte till. Om man bortser från ett par säsongare i Medelhavet. Men i år rasslar det alltså till.

Vi önskar dem alla varmt lycka till. Vi vet vad som krävs för att komma iväg, både fysiskt och psykiskt. Jag börjar gråta bara jag tänker på det. Det är så stort. Här är hela listan. Läs och njut!

Kanske finns det ännu fler svenska barnbåtar här ute på de sju haven. Som vi har missat. Skriv och tipsa. Nu ska vi fixa det sista för att avsegla mot Papua Nya Guinea. Ett nytt land, och nya äventyr. Imorgon blir det tvåårsjubileum ombord. Och om en dryg vecka räknar vi med att komma fram till Kurrekurreduttön, resan stora mål!