I sommar seglar vi för Plastkampen!

Idag är det Världshavens dag, då tänker man gärna lite extra på hur havet egentligen mår. Varje år dumpas 8 miljoner ton plast i våra hav. För oss som seglar så mycket gör det förstås lite extra ont att se allt skräp som flyter omkring där ute, än värre är det att läsa om alla dessa mikroplastpartiklar som inte syns. Plast som inte bara är en katastrof för allt marint liv, utan fortsätter upp i livsmedelskedjan, för att slutligen konsumeras av oss själva. What goes around, comes around …

Så här kan vi ju inte fortsätta, det räcker inte att samla skräp våra stränder några gånger varje år. Vi måste gå till källan med problemet. Det är Greenpeace bra på – att sätta press på makthavare, regeringar och storföretag – för att minska användningen av plast och utveckla mer miljövänliga alternativ.  Därför är vi ambassadörer för Greenpeace kampanj Plastkampen i sommar.

Vi har startat en insamling, och hoppas att så många som möjligt av våra följare vill vara med och hjälpa till. Orka bry dig. Ge ett bidrag, dela kampanjen eller starta en egen insamling på Plastkampen.se. För allt marint liv, för oss själva, för kommande generationer.

Visa ditt stöd för våra hav här (Tack!)

Hemma på våran gata i Rom

TRASTEVERE, ROM. Gröna lummiga växter klättrar längs elledningar och husväggar. Färgen flagnar på spruckna fasader, många täckta av klotter och graffiti. Det är slitet och lite ruffigt, inte alls lika storstilat och välvårdat som på andra sidan bron, norr om floden Tiber. Men det är äkta, och levande. En plats där turister, studenter och arbetare fortfarande lever sida vid sida.

De slingrande smala gränderna kantas av uteserveringar, verkstäder och små butiker. Och mitt i detta myller bor avi. På Via della la Scala 46. Högst upp i ett litet hus som bara är fem meter brett. En enkel vindsvåning som vi hittade på Airbnb. Inte stor, men charmig med sovloft och en terrass i vardera ända. Den ena med utsikt över takåsarna. Den andra ut mot gatan och det lilla torget och kyrkan med de 43 kristallkronorna.

Vi har tio meter till närmaste gelateria, och runt hörnet ligger stans bästa pizzeria. Dar Poeta – ett anspråkslöst litet ställe vars Nutella-pizza till efterrätt numera rankas som den godaste i världen av våra barn. (Tack Annika Myhre för tipset!) En annan favorit är La Proscuitteria lite längre bort på samma gata, ett sånt där ställe där man kan sitta en hel dag och bara dricka vin och smaka olika ostar och salamikorvar. Himmelskt gott.

Japp, du har gissat rätt. Vi är galet nöjda med vårt val att bo i just Trastevere, som vi efter ett några dagars kringströvande i stan kommer fram till att är Roms överlägset mysigaste stadsdel. Dessutom på mindre än en halvtimmes promenadavstånd till alla de stora sevärdheterna i stan. Helt perfekt. Ja, det tycker i alla fall vi. Vad tycker du, har du något favoritkvarter i Rom?

1190622

Orange, aprikos, rosa och gul dominerar i kvarteret.

1190194

Utsikten från terassen

1190209

Vårt mysiga trapphus. Smalt, precis som huset självt …

1190256

Närmsta dricksfontän är aldrig långt bort. De finns över hela Rom. Väldigt trevligt.

1190526(0)

Gelaterian på hörnan, den med de godaste våfflorna

1190553

Torget vid vår lägenhet, det med den fina kyrkan.

Runt hörnet

1190132

Kyrkan, sedd från terrassen.

1190627(0)

Kvarterskyrkan från insidan.

1190086

Ost till frukost, lunch och middag!

1190652

Lämplig bil i Trasteveres trånga gränder.

1190731

La Proscutteria. Bästa lunchstället. 100 meter från porten.

1190677

Så mycket gott …

20170917_191826[1]

Moppe och streetart – snygg kombo

20170917_220819[1]

Lampaffären en bit bort på gatan. Ville ha alla, så vi köpte ingen.

20170918_100926

Så kan också en garageport se ut, på våran gata i Rom.

20170918_184647[1]

Grymma gatumusikanter underhåller på torg och gathörn.

1190601

Trendigt, skitigt och fint på en och samma gång.

20170918_192714[1]

Trånga mysiga butiker

20170917_221121[1]

Ringlande gator fulla av kvällsflanerare

dar poeta

Här serveras Roms godaste pizzor, enligt Tripadvisor.

20170917_221433

På kvällarna hittar man små mysiga uteserveringar i varje gränd.

1190584

Barnen coolar ner efter en upplevelserik dag i Rom.

Inuiter på solsemester

 

Detta inlägg är sponsrat av Promotur Turismo de Canarias. 

Föreställ dig att du växt upp på en plats där temperaturen ligger under nollan större delen av året. En isolerad liten ö med mindre än 300 invånare, och en och en annan isbjörn. En plats utan restauranger och barer. Inga träd eller höghus. Ett liv utan bio och teater. Omgiven av is. Inlandsis över land, packis och isberg till sjöss. Så kommer det plötsligt en antropolog från Spanien, och frågar om du vill åka på semester. Till Kanarieöarna.

Just det här har faktiskt hänt. En inuitfamilj på elva personer, alla födda och uppvuxna i den lilla ön Kulusuk på Grönlands östkust, fick möjlighet att uppleva Kanarieöarna under några veckor förra våren. Resan filmades och resulterade i en fin liten dokumentär på 24 minuter, Den leende solen.

Vi har besökt båda platserna och kontrasten kan inte vara större. Grönland är en av våra absoluta favoritplatser på jorden, men jag känner mig inte särskilt lockad av att bo där året om. Kanske känner inuiterna samma sak när det gäller Kanarieöarna. Vad tror du?

Läs mer om dokumentären här (välj svenska i menyn uppe till höger)

Barnens favoriter i Hamburg

sightseeing– I SAMARBETE MED HAMBURG TOURISM –

Vi var ju i Hamburg för ett tag sedan. På vägen hem fick barnen berätta vad de tyckte var roligast under vårt besök i stan, och för en gångs skull var de alldeles eniga. Här listar vi deras tre favoriter – utan inbördes ranking. Den sista gör mig lite extra glad, den säger så mycket.


1. Miniature Wunderland

Att Lovis och Otto skulle älska Miniature Wunderland kom knappast som någon överraskning. Världens längsta modelljärnväg med 15 000 meter tågbana med lika många vagnar som slingrar genom en värld med 400 000 invånare kan bara inte bli fel. Det är detaljerna som gör helheten heter det ju, och här kryllar det av detaljer. Kolla in bilderna i vårt tidigare blogginlägg därifrån så förstår ni vad jag menar. Restaurangen var också lite kul, inredd som ett riktigt tåg, fast med både bättre och billigare mat än på SJs tågrestauranger. Det här är Hamburgs populäraste turistattraktion, så tänk på att reservera biljetter om ni ska hit. De stänger insläppet när de tycker det blir för fullt.

DSC_0704

Så mycket mer än bara tåg.


2. International Maritime Museum

Roliga museum finns det gott om i Hamburg. Den här gången besökte vi Hamburgs sjöfartsmuseum, och barnen älskade det. Tio våningar högt, med hur mycket roliga gamla prylar som helst. Bland annat 26 000 fartygsmodeller, i allt från renaste guld till glas och gamla coca-colaburkar. Den sju meter långa LEGO-modellen av Queen Mary II var nog den som imponerade allra mest på våra smågastar. Men det var också spännande att få kika in i Kapten Nemos ubåt Nautilus från Jules Vernes En världsomsegling under havet – en av de många högläsningsböcker vi betat av under åren till sjöss.

20160123_165256

Modellen av Queen Mary II är byggd av 780 000 legobitar.


3. Restaurang O Frango

Ni som inte känner våra barn kanske är förvånande över att en restaurang hamnar på deras topplista. Det är inte vi. Ingen uppskattar mat som de där båda, fisk och skaldjur i synnerhet. Ett besök på en av de många fiskrestaurangerna i Hamburgs portugisiska kvarter var därför ett måste. Vi valde den som såg fullast ut, bokade ett bord och drog på skridskodisco i parken i väntan på att vårt bord skulle bli ledigt. Det visade sig vara en bra strategi. För väl tillbaka i värmen på O Frango serverades vi den godaste skaldjursgryta och den mest fantastiska grillade fisk vi någonsin ätit. Smaker och dofter som triggade den ena fiskehistorien efter den andra, och bidrog till mysigaste kvällen i mannaminne.

DSC_0084

Portugisisk cataplana i Hamburg väckte minnen från hela världen.

Läs gärna vår guide till Hamburg för båtnördar för mer tips på roliga grejer man kan göra i Hamburg, med eller utan barn. Stadskärnan är ovanligt koncentrerad för att vara en så stor stad, och tunnelbanan är supersmidig. Det gör att man hinner med mer än man kan tro. Priserna är också mycket lägre än i Sverige, vilket gör stor skillnad när man reser som familj. Japp, tummen upp med andra ord. Vi kommer tillbaka!


Vår weekend i Hamburg var en del i ett samarbete mellan Hamburg Tourism och nätverket Nordic Travel Bloggers. Resan var betald. Men alla ord och bilder är som vanligt våra egna. 

Världen i miniatyr

Detta bildspel kräver JavaScript.

HAMBURG, TYSKLAND. En man dyker ut från ett fönster i stadens nya konserthall, rakt ner i Elbes grönbruna vatten. Ett helt kvarter är bombat sönder och samman. Ett hus står i lågor, och tre personer försöker fly ut ur ett fönster med hjälp av ett lakan. Samtidigt som kravallpoliserna kämpar för att hålla ordning på huliganerna utanför fotbollsstadion.  Vad är det som händer?

”Mamma, mamma. Kom nu. Kolla här. Det är något jag måste visa dig.” Barnen rycker mig i armen, igen. De vill visa allt, helst samtidigt. Jag fastar i detaljerna, ju längre jag tittar desto mer ser jag. Ett barn som förirrat sig ut i trafiken med en trehjuling. En man som rycker i en bajamaja, en annan som hoppar bungyjump. Elefanten som drar ångvälten på vägbygget och pingvinerna som åker snålskjuts med en skoter.

Flygplanen lyfter och landar, raketen far till väders. Kryssningsbåten lägger till,  lastbåten lägger ut. Och överallt tuffar tågen fram. Fattas bara annat. Miniature Wunderland kan stoltsera med världens största modelljärnväg, cirka 15 000 meter tågbana och lika många vagnar. Så här långt. Den växer för varje dag. Det låter nördigt, och det är det. Så till den milda grad. Och vi älskar det.

Las Vegas, Kiruna och Alperna. Loppisen, tivolit och barnkalaset. Mannen och fågeln på bulben. Pippi Långstrump så klart. Och de övriga 400 000 invånarna – många nakna. Tyskarna gillar naket. På stranden, i tv-soffan och bak i bilen på drive-in biografen. Överallt dessa detaljer, underbara detaljer.

Minature Wunderland är Hamburgs största turistattraktion. Startad av två tvillingbröder med stora drömmar – i miniatyr. Och tänk, vilket jobb att bygga allt detta. Så pillrigt, men kul. För dem, och för oss. Besöket kvalar lätt in på våra smågastars ”Topp 3” i Hamburg. Någon som vågar sig på en gissning på vilka de andra två grejerna är? Båda finns omnämnda i vårt förra inlägg: Seglarens guide till Hamburg.


Vår weekend i Hamburg var en del i ett samarbete mellan Hamburg Tourism och nätverket Nordic Travel Bloggers. Resan var betald. Men alla ord och bilder är som vanligt våra egna. 

Seglarens guide till Hamburg

– I SAMARBETE MED HAMBURG TOURISM –

Seglarens guide till Hamburg

Hamburg – ett mekka för allehanda båtnördar

En guidebok låg och väntade på oss på hotellet i Hamburg. Perfekt, tänkte jag först. Men så visade det sig att den saknade ett kapitel. Jag bestämde mig för att skriva det själv. Här är resultatet: Hamburg för båtnördar.

Det är nog få som tänker på Hamburg som en hamnstad, den ligger ju inte vid havet. Ändå är Hamburgs hamn en av största i världen. Staden är förbunden med Nordsjön via floden Elbe, och är omgiven av sjöar och kanaler i alla vädersträck. Mer än 10 000 fartyg angör Hamburg varje år. Här finns inte mindre än 43 kilometer kaj, och fler kanaler än i Amsterdam och Venedig tillsammans. Men också fler broar än i någon annan stad i hela vida världen. Nästan 2500, sägs det. Ingen verkar riktigt veta.


SIGHTSEEING: Upplev hamnen från vattnet

Ett bra sätt att få koll på staden är att börja med en rundtur i hamnen. Det finns en uppsjö av båtturer att välja på. Pratar du inte tyska kan det vara värt att lägga ner lite extra energi på att hitta en båt med engelsktalande guide. Den enorma containerhamnen förtjänar en närmare titt, och nära blir det. Turistbåtarna verkar konkurrera om vem som vågar köra närmast de stora giganterna. Även det UNESCO-klassade packhusområdet Speicherstadt kan med fördel upplevas med båt om du lyckas tajma högvattnet. Området kan även besökas till fots om det kniper. Extra fint är det om kvällen när de många broarna, kanalerna och de vackra gamla tegelbyggnaderna är belysta med tusentals lampor.

DSC_0412

Hamburg har fler kanaler än Amsterdam och Venedig tillsammans.


MUSEUM: Frossa i sjöfartshistoria

Hamburgs maritima historia genomsyrar hela staden, och kan omöjligt rymmas i ett enda sjöfartsmuseum. Därför finns det många, alla med sin egna speciella inriktning. Det största, International Maritime Musuem, är inhyst på tio våningar i ett av Hamburgs äldsta hus. Här finns bland annat 26 000 fartygsmodeller att beskåda, de flesta tillhör en enda man som samlat sedan han var sex år gammal. Vår personliga favorit är en sju meter lång modell av Queen Mary II byggd av 780 000 legobitar med massor av roliga detaljer. Vi vill också tipsa om Hamburgs många museumskepp. Ubåtsmuseumet som är ett måste för alla som älskar filmen Das Boot. Det enorma tremastade segelfartyget Rickmer Rickmers som fyller 120 år i år. Och lastfartyget Cap San Diego som med mängder av lastluckor och en fyra våningar hög motor är lika spännande att utforska för stora som små.

DSC_0135

Låt det regna, vi går på museum så länge.


BOENDE: En koj för natten

Besöker du Hamburg med egen båt lägger man till i marinan City Sporthafen mitt i stan. Annars rekommenderar vi en övernattning på fyrskeppet Das Feuershiff. Skulle det vara fullbokat kan du prova lyckan på Cap San Diego ett stenkast därifrån. Annars finns det gott om trevliga boendealternativ på landbacken. Hotel Hafen är ett tjusigt gammalt sjömanshem där den marina stämningen och inredningen lever kvar. Vi bodde på Scandic Emporio nu senast – ett modernt och fräscht hotell inrett med vattentema.  Coolast är hissen som börjar i mörkret på havets djup för att stiga upp mot ljuset och ytan på sjunde våningen. Nästa gång vill jag prova designhotellet 25hours HafenCity – där rummen kallas kojer, frukost serveras i Heimat-hafen (hemmahamnen) och konferensrummet är inrymt i en stor container.

DSC_0442

På museumfartyget Cap San Diego kan man hyra in sig i kaptenens hytt för en natt.


MAT OCH NÖJE: Roa dig på sjömäns vis

Hela Hamburgs nöjesliv grundandes av desperata sjömän i behov av kvinnor och sprit. Det märks än idag, för än det tätt mellan stripteaseklubbarna och seglarpubarna på Reeperbahn. Lockar inte det finns en charmig bar i fyrtornet på Das Feuershiff. På akterdäck finns en inglasad restaurang, och ibland bjuds det på jazzkonsert i motorrummet. Själv är jag den lilla restaurangen O Frango i de portugisiska hamnkvarteren evigt trogen, efter att ha serverats vad som måste vara världens godaste fiskmåltid. Fisk och underhållning bjuds också till frukost för den som besöker fiskmarknaden en tidig söndagsmorgon. Många går hit direkt från krogen.

DSC_0162

På 1400-talet fanns det 500 bryggerier i stan, men bara 8000 invånare.


SHOPPING: Köp något fint till båten

Vi är inte mycket för shopping, men fina gamla skeppshandlar är svåra att motstå. En personlig favorit är den vackra järnhandeln Cristian Weimeister som har specialiserat sig på traditionella verktyg, fotogenlampor, vackra beslag och annat användbart ombord. Jag skulle också vilja påstå att ett besök på den klassiska skeppshandeln Toplicht i Altona är något av ett måste om du gillar mässing och tjära. Och när du ändå är i kvarteret bör du titta inom A.W Niemeiers vattensportcentrum med över 2000 kvadratmeter båttillbehör.

DSC_0860

En järnhandel som ingen annan.


EVENEMANG: Världens största hamnfest

Så när är det då bäst att besöka Hamburg? Ja, det beror på vad du är ute efter. Hela sommaren är det ett härligt folkliv i hamnen, medan museum och shopping funkar lika bra året om. Första veckan i maj fylls hamnen med skutor, kryssningsbåtar och allehanda flytetyg från när och fjärran. Då firar man Hafengeburtstag i Hamburg – världens största hamnfest som lockar till sig mer än en miljon besökare varje år. I slutet av oktober är det dags för årets andra stora båthändelse. Hanseboot, en av Europas största båtmässor, som brukar bjuda på en hel del annorlunda utställare jämfört med våra svenska båtmässor. Den flytande delen av mässan hittar du mitt i staden, i samma område som fyrskeppet och gästhamnen.

DSC_0323

Skutorna i Hafen City – i väntan på den stora festen.


Hoppas guiden kommer till glädje, hör gärna av dig om det är något viktigt vi har missat. Vi vill också passa på att tacka Hamburg Tourism och nätverket Nordic Travel Bloggers som gjorde vårt återbesök i Hamburg möjligt. Alla upplevelser, ord och bilder är som vanligt våra egna. 

Tillbaka till Hamburg

DSC_0669

Här bodde vi förra gången: I ett charmigt gammalt fyrskepp mitt i stan.

2004 åkte Ludvig och jag till Hamburg för att köpa pråliga mässingsprylar till båten. Vi fann vad vi sökte i skeppshandeln Toplicht, ett tjärdoftande paradis för alla gamla båtnostalgiker. På köpet förälskade vi oss i den syndiga gamla hamnstaden och lovade oss själva att återvända snart igen.

Det har nu gått 12 år. Hamburg har seglat in på UNESCOs världsarvslista, vi har fått två barn och hunnit segla runt hela jorden sedan dess. Att putsa mässing har vi tröttnat på för länge sedan, men längtan tillbaka till Hamburg har bestått. Imorgon bär det äntligen av.

Hamburg Tourism, har i samarbete med nätverket Nordic Travel Bloggers, bjudit in mig och tre andra bloggare – Irina, Daniela och Sofia – för att besöka staden och dela med oss av våra upplevelser därifrån. Ludvig och barnen följer också med.

Otto har högst förväntningar; han har hört från sin kusin i Berlin att Kinder-äggen är mycket godare i Tyskland. Det måste förstås undersökas. Vi tänkte också passa på att hälsa på hemma hos familjen Schreiber som korsade Stilla havet med sin katamaran Saba samma år som vi. Vi har inte träffats sedan nyår i Sydney för fyra år sedan.

Jag berättar mer här på bloggen efteråt. Men häng gärna med ”live” på Instagram, Twitter och Facebook och håll ett öga på taggarna #UNESCOHamburg och #ExploreHamburg om du vill se vad vi hittar på. Kom ihåg, även om själva resan är betald är alla upplevelser våra egna.

Team SCA seglar igen

Detta inlägg är sponsrat av Team SCA

Team SCA har gjort en video där de reflekterar över sitt deltagande i Volvo Ocean Race – världens tuffaste havskappsegling. Tjejerna pratar mycket om tid. Det är intressant, för just tid har varit ett centralt begrepp även under vår resa. Fast på ett helt annat sätt.

För oss är gott om tid en förutsättning för att alla i besättningen ska känna sig trygga och trivas ombord. Tid för reflektion och återhämtning, tid att stanna upp och känna efter. Tid att ta hand om båten och varandra. Tid att avvakta, och invänta rätt väder. Tid att förbereda sig, och fatta kloka beslut. Men om vi kommer fram en vecka tidigare eller senare kan kvitta, det viktiga är att ha trevligt under tiden.

I Volvo Ocean Race däremot, där för man en ständig kamp mot tiden. Där gäller det att prestera maximalt varje minut. Där räknas varje sekund – under nio månader, dygnet runt, i ur och skur. Ja, det är inte svårt att föreställa sig att detta medför en extrem psykisk press. Sömnbrist och sjösjuka lär inte underlätta. Men det är också detta som gör att tjejer faktiskt kan tävla på nästan samma villkor som killar i ett av världens mest krävande idrottsevenemang. Det är häftigt.

Visst, killarna har kanske något bättre fysiska förutsättningar. Men här är det lika mycket strategi, uthållighet och psykisk styrka som gäller. Och förmågan att hålla samman och fatta svåra beslut i pressade situationer. Detta bevisade tjejerna i Team SCA på ett fantastiskt sätt. De tog sig inte bara runt, utan vann också en av delsträckorna. Trots att den långa manliga dominansen gett männen betydligt mer erfarenhet av den här typen av kappsegling.

Nu hoppas vi att tjejerna är tillbaka i Volvo Ocean Race för att stanna. Personligen hoppas jag vi får se fler mixade besättningar nästa gång. Det vore kul. Om två år vet vi. Men redan nu i helgen är det dags för nästa utmaning för Team SCA. Rolex Fastnet Race, den 15 augusti 2015. Klockan tickar.


This social campaign is powered by REDPILL

Drömmen om att simma med delfiner

GÄSTINLÄGG PÅ ERV-BLOGGEN 24 FEBRUARI 2012

Att simma med delfiner är en dröm för många. En dröm som blivit verklighet för vår gästbloggare Linda Hammarberg, som är ute på världsomsegling tillsammans med sin familj på segelbåten Mary af Rövarhamn. Här berättar Linda om upplevelsen.

Världens minsta och ovanligaste delfiner bor på Nya Zeelands sydö. Här och ingen annanstans i världen. De heter Hector’s Dolphin, blir sällan större än 1,5 meter långa och känns lätt igen på sina rundade ryggfenor.  Man antar att det bara finns runt två tusen, men ändå var det just dessa fantastiska varelser som var först ut med att välkomna oss när vi för ett par dagar sedan angjorde Nya Zeeland. Efter en sju dagar lång, ganska tuff och rysligt kall översegling från Tasmanien.

Vi hann knappt kasta vårt ankare i naturhamnen Port Craig på öns sydspets innan en liten grupp av dessa för oss då helt okända delfiner simmade fram till båten. Vi ser visserligen ofta delfiner, men bara ute till havs, när vi gör fart. I hamn brukar vi vara lika ointressanta som vilken sten eller kobbe som helst.

Delfiners närvaro kan vara närmast hypnotiserande. Man njuter av varje sekund, som den aldrig skulle återkomma. För plötsligt, helt utan förvarning, brukar de försvinna lika snabbt som de kom. Men inte den här gången. Tvärtom, de verkade sprida ryktet, för snart var vi omringade av delfiner. Några med små kalvar som simmade tätt intill sin mamma.

Det började närma sig lunch och vi hade fortfarande inte ätit frukost. Men vem vill gå in för att fixa frukost när man är omringad av delfiner. Inte jag i alla fall. Min man Ludvig tog slutligen sitt ansvar som förälder och försvann ner i kabyssen för att piffa upp gårdagens nybakade chokladmuffins med grädde och strössel. Så de bildade små tårtor. För om det är någon gång man ska äta tårta till frukost är efter en vecka till havs på ett av världens tuffaste vatten.

Inte bara delfinerna verkade intressera sig för de långväga besökarna. I vattnet runt båten vilade jättelika albatrosser. De bara satt där, och tittade allvarligt på oss. Plötsligt började en albatross sparka vilt med benen och flaxa upprört med vingarna. Och snart såg vi en annan titta oroligt omkring sig, innan den upprepade samma märkliga beteende. Då ser jag vad det är som bekymrade dem. Delfinerna simmade på albatrosserna underifrån – på rent djävulskap. Och det roade oss lika mycket som det verkade roa delfinerna.

En regnskur tvingade oss slutligen ner i båtens salong där vi med hjälp av en av våra valböcker kunde identifiera delfinerna som Hector’s Dolphin’s, och kände oss ännu mer hedrade när vi förstod hur ovanliga de faktiskt är. Regnet höll i sig och tiden gick, jag städade upp efter överseglingen medan Ludvig som haft vakt hela natten la sig för att vila. Barnen hade just satt sig för att rita av de ovanliga delfinerna i sina dagböcker från resan, när jag såg några solstrålar titta in genom takluckan igen. Vädret är väldigt omväxlande här nere.

När jag öppnade luckan hörde jag det bekanta blåsljudet igen. Delfinerna var kvar. Det verkade som de bodde där i viken. Att vi hade ankrat mitt i deras vardagsrum. Det var då tanken slog mig, att jag om jag någonsin i mitt liv ska bada med delfiner i det vilda, så var det då och där. Jag tittade ner i det mjölkiga vattnet. Troligen förfärligt kallt. Men det kunde inte hjälpas, vissa chanser får man bara en gång i livet.

Min dotter Lovis, som snart ska fylla sex år, stod beredd med kameran när jag iklädd våtdräkt, snorkel och cyklop gled ner i det kalla vattnet.  Jag var lite nervös, visste inte hur delfinerna skulle reagera.  Men de visade sig vara lika nyfikna på mig som jag var på dem.  Vattnet var ganska grumligt, så de dök upp från ingenstans och svischade snabbt förbi på någon meters avstånd. Men en var lite modigare än de andra, stannade upp och simmade sakta runt mig i en cirkel. Varv efter varv. Utan att släppa mig med blicken. Jag följde efter, som i en dans. Och var helt trollbunden av min partner. Tiden stod stilla, vet inte hur länge det pågick.

Jag skakade av kyla, och läpparna var blåa när jag slutligen tvingade mig själv upp ur vattnet. Men jag var i sjunde himmeln.  Jag hade badat med delfiner! Och inte vilka delfiner som helst, utan världens ovanligaste art. I det vilda. Bättre start än så här kunde inte vår vistelse i Nya Zeeland fått. Och någonting säger mig att vi kommer att stortrivas.

/Linda

Om någon skulle bli sugen, så kan man faktiskt bada med Hector’s Dolphins i Akaroa Harbour på sydöns ostkust. Fast då i guidad grupp. Se www.swimmingwithdolphins.co.nz.