Ingen fisk på isen

Detta bildspel kräver JavaScript.

 SILJANSNÄS, DALARNA. Att Otto är tokig i fisk och fiske har nog inte undgått någon som följt den här bloggen med någorlunda regelbundenhet. Så när han häromdagen fick nys om att 70 000 regnbågslaxar nyligen rymt från en fiskodling i Mora var det inget som kunde stoppa honom. Det var bara att ge sig av till Leksand och köpa fiskegrejer.

Ja, vi är i Dalarna under sportlovet. Vi har ju inte fått så mycket snö i Malmö i år, och barnen längtade efter riktig vinter. Så det fick bli en tur till Ludvigs syster i Siljansnäs. Vi har fått några riktigt fina dagar i backarna här runt omkring, och även hunnit med en sväng upp till Idre för att gratulera min bror som firade sin 50-årsdag där. Men nu ville Otto fiska.

Problemet var väl bara det att det varit fem grader varmt här i trakten senaste dagarna. Snö och is smälter i en rasande fart. När vi köpte fiskekortet fick vi tips om att isen fortfarande var tjock bortåt Olsnäs, så vi satte kurs västerut. Efter att ha irrat runt på ishala skogsvägar ett tag fick vi syn på några fiskare ute på isen, packade vår pulka och gav oss ut vi också.

Det var svårt att ta sig fram. Isen var täckt av snömodd och smältvatten. Inte så att det kändes farligt. Bara halt och blött. Men så snart vi hittat de första hålen stannade vi där, och släppte ner våra krokar. Sedan var det bara att vänta. Dricka varm choklad, äta ballerinakakor och vänta lite till.

Otto tittade djupt ner i sitt hål, tyckte det såg dött ut och föreslog att vi skulle gå längre ut. Han hade nog rätt, det brukar han ha när det gäller fiske. Men halva gänget hade blivit blöta om fötterna på vägen ut, och nybakade våfflor väntade hos några bekanta inne i Leksand. Så vi gav upp.

Vid bilen mötte vi två gubbar som fiskat längre ut, och mycket riktigt – de hade fått inte mindre än nio laxar på kroken. Men de hade redan så många i frysen där hemma, sa en av gubbarna. Vi fick gärna en. En stor fin regnbågslax på säkert tre kilo.

Så kom det sig alltså att vi ändå fick en fisk med oss hem denna dag. Ibland ska man ha tur.

Fler fiskehistorier

4 reaktioner på ”Ingen fisk på isen

  1. Wow! Nu har jag precis läst igenom hela denna fantastiska blogg, det tog mig 4 dagar – från det att jag råkade slå på familjer på äventyr på tv i tisdags och fastnade för er direkt. (Alla avsnitt kollade jag igenom sen också). Jag har skrattat och gråtit och på något sätt upplevt allt på den här resan med er. Det har verkligen varit som att läsa en bok man inte kunnat slita sig ifrån. Allt ni har upplevt har gjort mig lycklig och glad över livet på något konstigt sätt. Det finns så mycket fint därute, det har ni fått mig att inse nu. Vad jag önskar att det hade gjorts en serie bara om er familj och resa, eller getts ut en bok. Ni verkar helt fantastiska och du skriver så otroligt bra Linda! Ni har inspirerat mig så mycket, trots att jag varken seglar eller ens har stått på en segelbåt i mitt liv. Och jag vill säga tack för det! Tack för att jag fick vara en del av er resa. Ni har väckt nya drömmar och mål till liv och bevisat för mig att det går om man verkligen vill.

    Tyvärr har jag som sagt aldrig ens stått på en segelbåt och skulle därmed inte ha möjlighet att se mycket av det fantastiska som ni har gjort. Men är det någon paradisö/ögrupp (kollade era top 5 öar) som ni vet att man kan besöka och ta sig till relativt enkelt till även utan båt, som ändå inte är överexploaterad av turister?

    Ps. Hade jag varit rik så hade jag gett er en miljon eller två till en ny resa – om jag blir rik kommer jag att göra det också. Ds.

    Liked by 1 person

    • Hej Diana,

      En sådan underbar kommentar. Så roligt att bloggen kan skänka sådan glädje även för andra. Angående paradisö så beror det lite på vad du är ute efter. Gillar du vattenfall, spektakulär natur och vandring kan jag verkligen rekommendera Réunion i Indiska Oceanen. Är det mer små palmklädda öar med öde stränder du är ute efter så kanske ögruppen San Blas kan vara något.

      ”Köp en trisslott” hälsar Ludvig. Vinner du, seglar vi.

      Kram, Linda

      Gilla

  2. Hej. Jag har också läst igenom delar av er blogg under dagen och vilket fantastiskt äventyr!
    Läste om er i någon båttidning för några år sedan och tycket ni var så fantastiskt coola, vilken härlig uppväxt ni givit era barn!!! Sanna inspirationskällor är vad ni är. Men man inser ju också att en sån här resa självklart har sina jobbiga och tuffare sidor också men vilket liv har inte det 🙂

    Håller med en kommentar jag såg någon stans här; Man skulle kunna haft en serie med bara er resa. Hade kunnat se många timmar mer av ert material

    Ville bara säga hej 🙂

    //Martina

    Liked by 1 person

  3. Nu har jag sett sista avsnittet och det slår mig hur mycket jag kommer sakna era oerhört charmerande och påhittiga barn! Ni har varit så härliga att följa allihop, men vilka ungar! Så spontana, pratiga och glada med en massa spännande synvinklar på allt. Otto skulle ha en pratblogg 🙂 Hoppas vi får möjlighet att fortsätta följa ert liv via bloggen som också är så välskriven och trevlig. Tack för att vi får bekanta oss med er! Kram Johanna

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s