Satt och uppdaterade listan med länkar till andra långfärdsbåtar (se till höger på sidan), när det slog mig hur vanligt det har blivit att långsegla men hur extremt få som väljer att göra det tillsammans som en familj.

Våra smågastar trivs alldeles utmärkt med livet ombord. Ännu roligare skulle det vara om det fanns fler andra barn att leka med i hamnarna ...

De flesta passar på att leva sin dröm under några år innan de bildar familj, eller långt senare i livet när barnen är tonåringar och eller rentav utflugna. Varför är det så? Om man någon gång behöver en paus i livet är det väl medan barnen är små. Under de där åren när man aldrig räcker till, för en evig kamp mot klockan. Anländer till utvecklingssamtalet på dagis med andan i halsen för att lyssna på när fröken redogör för mina egna barns utveckling.  Ja, ni som har varit där förstår vad jag menar.

Och ska man se det ur ett mer långsiktigt perspektiv så tror jag att det är bra för barnen att få se världen utanför Trygghetssverige, att lära sig att man inte behöver vara rädd för det okända. Det är nog bra för oss vuxna också för del delen.  Låt oss hoppas på det, för snart bär det av. Bara fyra månader kvar.