Kap Verde

Santo Antão från flaket på en pick-up

S/Y Mary 6 kommentarer

Detta bildspel kräver JavaScript.

En pick-up kommer farandes nedför berget, vi vinkar in den och hoppar upp. Den gamla tanten bakom oss börjar springa. Hon vill också åka med. Och så går färden vidare i en svindlande fart. Nåja, så känns det i alla fall när man skumpar fram på ett bilflak som far fram på en brant stenlagd väg. Vägen slingrar sig ner genom den frodiga dalen, förbi bananplantager, sockerrörsfält och sömniga bergsbyar. Förbi kvinnan som tvättar vid flodbädden, och barnen som leker i skuggan av ett träd. Då och då stannar vi för att plocka upp eller släppa av någon, väja för en åsna eller bara prata en stund. Innan resan fortsätter ner mot havet och den lilla fiskeby där vi hyrt ett rum över helgen.

Lovis hår fladdrar i fartvinden, hon ser lycklig ut. Otto har ett mer koncentrerat ansiktsuttryck; här gäller det att hålla i sig. Men oj så spännande. Våra barn har alltid gillat kollektivtrafik, men det här slår det mesta. Vi åker Aluguer, ett väl fungerande system av minibussar och pick-ups, helt utan fasta avgångstider eller stationer. Bara start- och slutdestination är bestämd. Liksom priset: 100 CVE (ca 10 kr). Barnen åker gratis. När man kommit till bilens vändstation är det bara att leta upp en ny bil som kör åt rätt håll. Ett härligt sätt att resa. Ett härligt sätt att uppleva Santo Antão, Kap Verdes mest dramatiska och natursköna ö enligt guideboken.

Två sköna dagar tillbringade vi på grannön Santo Antão. Två dagar, tusen minnen och varsin öm bak. En bra uppvärmning inför vad som komma ska. Jämfört med vår obekväma sittbrunn är en träbrits på en pick-up rena rama tevesoffan. Idag fixar vi det sista. Imorgon bär det av. Mot Karibien!

Bunkring på Kap Verde

S/Y Mary 3 kommentarer

Inte en kyldisk så långt ögat når.

Det börjar dra ihop sig. Motorn är reparerad och passadvindarna har stabiliserats. Om några dagar kastar vi loss för att korsa Atlanten, en resa som beräknas ta ungefär tre veckor. Det börjar med andra ord bli dags att bunkra mat igen.

De flesta långseglare som har varit på Kap Verde brukar rekommendera sina efterföljare att bunkra så mycket som möjligt redan på Kanarieöarna eftersom utbudet är dåligt och priserna är höga här på Kap Verde. Anledningen till detta är naturligtvis att ungefär 80 procent av maten måste importeras. Men det finns fördelar med att handla här.

Om de importerade varorna är dyra så är de varor som faktiskt produceras lokalt desto billigare. Man måste bara handla rätt grejer. Dessutom är kapverdianerna i likhet med oss på Mary af Rövarhamn sparsamma med energi (läs kyla) och utbudet är anpassat därefter.

Vi har länge irriterat oss över att man i Sverige, till skillnad från de allra flesta andra länder, verkar betrakta ägg som kylvara. Problemet med det är inte bara att affären slösar bort massor av energi på att kyla ägg i onödan. Kylda ägg måste fortsätta att vara kylda. Annars blir de dåliga. Ägg som aldrig varit kylda sägs däremot kunna hålla sig i ett år eller längre. Inte helt utan omvårdnad, man lär behöva vända på dem ibland och täcka skalet med vaselin, men ändå. Vi har dock aldrig haft anledning att lagra ägg mer än ett par månader, men det har funkat fint – även utan vaselin.

I Sverige och hela Europa är nästan alla ”färskvaror” kylvaror. Här på Kap Verde är det tvärtom. Ytterst få matvaror, inga frukter eller grönsaker, är kylvaror. Ägg, smör, margarin, mjölk, ost (inte Bregott eller Herrgårdost så klart, utan egna produkter anpassade för att inte behöva kylas). Till och med fisk säljs utan någon som helst kylning. Och det funkar faktiskt, och då är ju utgångstemperaturen ändå lite högre här än hemma.

Detta är naturligtvis något som vi på Mary af Rövarhamn välkomnar. Vårt kylskåp är väldigt litet (ca 80 liter), samtidigt som vi behöver lagra mat för väldigt långa perioder. Den stundande Atlantöverfarten beräknas ta tre veckor och en gyllene regel till havs brukar vara att ha mat och vatten för dubbelt så länge som man beräknar vara ute. Det blir mycket mat det. Hög tid att gå till marknaden med andra ord.

Läs mer om hur olika matvaror kan lagras och hur länge

Pirtikit trollar!

S/Y Mary 8 kommentarer

Det knackar försiktigt på peket. Jag tittar ut. Det är Pirikit, mekanikern. I handen har han den makapär som jag numera känner igen som en bränsleinsprutnings-pump.”I put it back in and then -prrrrrn” säger Pirikit och ser strålande glad ut. Han har fått tag på en ny pump. Nåja, ny är väl en lätt överdrift. Den ser ut att ha levt ett långt och hårt liv.

De mekaniker vi varit i kontakt med där hemma har intygat att detta är komplicerade grejer, att det är svårt att hitta en pump som verkligen passar när den väl kommer på plats. Och ännu svårare lär det vara att hitta någon som kan reparera en begagnad pump. Men va sjutton, om Pirikit tror sig kunna få igång vår motor så var det klart att han ska få försöka.

Vi förhandlar till oss ett fast pris som faller ut först när eller om motorn startar. Så sätter han igång. Första dagen kommer han tre timmar senare än angivet.  Efter ett par timmar måste han åka hem och hämta ett verktyg. Och så dröjer det fem timmar innan han dyker upp igen. Han stannar en timme till, sedan är det dags att ta kväller. Och så fortsätter han. I dagarna tre.

Dagens hjälte!

Han monterar in pumpen, han monterar ur den. Han plockar några delar från vår trasiga pump, och montorerar in pumpen igen. Han skruvar lite här, fixar lite där och provar igen. Och så händer det otroliga. Mortorn startar! Det är som ljuv musik för öronen. Ja, det är sant! Pirikit har lagat motorn! Fantastiskt.

Nu är det ju faktiskt så att ännu en pump är på väg hit från Gran Canaria, skickad med det transportsätt som verkar överlägset snabbast 2011: segelfrakt! Men hellre två bränsleinsputningapumpar i handen, än en trasig motor i båten. Vem vet, med lite otur kommer även pump nummer två till användning under resan. Annars finns ju alltid Blocket. Men det tänker vi inte mer på nu.

Skumpan ligger på kylning. Ikväll skålar vi för Pirikit!

Mary Christmas!

S/Y Mary 10 kommentarer

MINDELO, KAP VERDE. Julbelysningen är uppe. Lussebullarna är bakade. Pepparkakorna glaserade. Julklapparna ligger under granen. Ungefär som en vanlig jul med andra ord, men familj och vänner saknas. Och så är det lite varmare än där hemma. Närmare bestämt en sisådär femtio grader varmare. Nåja, hoppas tomten kan landa sin släde ändå. Vi tänder däcksbelysningen så han hittar fram. Högst på önskelistan står så klart en ny bränsleinsprutningspump till motorn. Hoppas tomten lyckas hitta en på så kort varsel : )

Från oss alla, till er alla. En riktigt God Jul!

Detta bildspel kräver JavaScript.

De uteblivna detaljerna …

S/Y Mary 14 kommentarer

Mary af Rövarhamn bogseras in till Mindelo Marina

MINDELO, KAP VERDE. Jag ser att Ludvigs detaljer om motorproblemet uteblev i förra inlägget. Jaja, så kan det gå när man sitter mitt ute på havet och kommunicerar via satelliter. Ändå ganska häftigt att det funkar överhuvudtaget. Men nu är vi alltså framme i Mindelo, Kap Verde, efter tio lugna dagar till sjöss. Det var läskigt att gå in i hamnen mitt i natten för att ankra i de kraftiga kastvindarna. Men allt gick bra och i eftermiddags blev vi inbogserade till marinan, som också har lovat att skicka en mekaniker för en ”second opinion”. Vill passa på att tacka alla er som kommit med motormeckartips så här långt. Verkligen uppskattat; vi har fått ett och ett annat hett spår att jobba vidare på. Nedan de detaljer som uteblev i förra inlägget, kanske kan de leda till ännu fler ledtrådar …

________________________________________________

DETALJERNA: Efter att ha ägnat första halvan av dagen till att hitta vad det är som är fel på motorn kan jag konstatera att vi måste ha problem med bränsleinsprutningspumpen. Det var luft i hela bränslesystemet när jag började undersöka motorn vilket antagligen orsakats av en spricka i en bränsleslang som ansluter en manuell liten matarpump som används vid avluftning av förfiltrena. Hur som helst är det inte luft i bränslesystemet som är orsaken till att motorn inte går även om det möjligen skulle kunna vara orsak till att bränsleinsprutningspumpen havererat. Jag har alltså luftat bränslesystemet och sett till att bränslet kommer fram till insprutningspumpen. Trots detta kommer det inget bränsle när jag lossar högtrycksrören vid spridarna och kör startmotorn. Vad jag då inte förstår är varför motorn inte ville drivas runt av startmotorn när vi försökte starta om den första gången. Batteriet och startmotorn funkar som de ska. Kan en skuren bränsleinsprutningspump göra så mycket motstånd att startmotorn inte orkar dra runt motorn? Efter att jag idag har dragit runt motorn något varv för hand orkar startmotorn återigen dra runt motorn. Motorn låter som vanligt vid start (bortsett från att inte startar).

Så här ser pumpen ut. Klicka för förstoring.

Det enda alternativet till ovanstående fel, som jag kan se det, är att drivningen av bränsleinsprutningspumpen skulle ha havererat. På vår motor, en Perkins 4.108M, drivs bränsleinsprutningspumen mekaniskt av ett kugg som ansluter till vevaxeln. Samma kugg driver också impellerpumpen, som fortfarande snurrar.

Hör gärna av dig om du har några teorier om vad som kan tänkas ha hänt med vår motor. Eller om du vet var vi kan få tag på en ny eller begagnad bränsleinsprutningspump till en Perkins 4.108M. Det lutar åt att vi kanske får en gast med oss över Atlanten, så vår förhoppning är att han också skulle kunna ta med sig lite delar från Sverige.

/Ludvig