Kapten och smågastarna inspekterar eländet.
”Usch, vilken pärs. Men va bra det gick.” sa jag glad i hågen när jag kom upp efter en och en halv timme i det kalla vattnet. Vi hade skrapat rent botten, för jag vet inte vilken gång i ordningen. Och jag var lättad för att det var över för den här gången. Nu skulle vi klara oss några veckor till. Men jag bävade för nästa gång. Det var redan kallt i vattnet, kallast någonsin. Under 20 grader. Och det skulle inte bli varmare på länge. Vi befann oss i Manly utanför Sydney, och var på väg söderut.
Jag minns att jag böjde mig ner i luckan för att be Ludvig om en handduk, när jag såg honom ligga där på britsen under en filt. Huttrandes, lite blek. ”Hur är det?” frågade jag. ”Sådär”, blev svaret. ”Jag kände mig rätt dizzy när jag kom upp”, berättade han. ”Och illamående.” Jag kokade varm choklad till oss båda. Men Ludvig kände sig fortsatt slö så vi tog tempen. Bara 35,5 grader, trots att det gått mer än en halvtimma sedan han kom upp ur vattnet. Själv kunde jag redan stoltsera med hela 36 grader. Tydligen mer varmblodig av mig.
Efter någon timme var Ludvig helt återställd. Men jag kan inte låta bli att undra hur pass nedkyld han måste ha varit när han kommit upp ur vattnet. Det här funkade inte längre. Antingen fick det växa fritt, med sämre fart och kryssningsegenskaper som följd. Eller så måste vi lyfta båten och lägga på ny bottenfärg. Igen. Vi hade båten uppe på Kanarieöarna för ett drygt år sedan. Men vi måste fått tag på gammal färg, för redan när vi kom fram Karibien växte det friskt. Sedan dess har vi skrapat botten varannan var tredje vecka. Och det gick väl an i tropikerna …
Igår fick vi ett bra pris på att ta upp båten här i Hobart. 24 timmar senare, så snart nattens storm lagt sig, vilade Mary af Rövarhamn i sin vagga på land. Nu väntar några dagars hårt arbete på varvet. Att bo i båt på land med två små barn är ingen höjdare eftersom man måste klättra upp och ner på en fem meter hög stege, och inga avlopp fungerar. Men att skrapa botten och kunna andas på samma gång, det är lyxigt värre.
Mary af Rövarhamn 
Fy fasiken för att skrapa bottnen så ofta. Hoppas ni får bättre färg denna gången.
GillaGilla
Internationals Interspeed 617 (fartygsfärg) finns säkert i Australien.
GillaGilla
fast då gäller det att båten har en ordentlig primer annars äter kopparn upp bottnen.
GillaGilla
Ja, för vår båt är det extra illa med kopparn eftersom den är behandlad med zinksilikat som gör att den är som galvad. Har tidigare kört med kopparbaserad antifouling, men har väldiga problem att få vidhäftning med epoxispärrskiktet som då behövs. Kommer därför i fortsättnnigen använda enkomponentsprimer och antifouling för aluminiumbåtar som inte ínnehåller koppar. Jotun lär ha en hyffsat effektiv sådan. /Ludvig
GillaGilla
Jag undrar…
vad händer om ni får en skada i färgskiktet, börjar inte de galvaniska strömmarna att förbruka zinken i färgen då
GillaGilla
Det skulle man ju kunna tro. Men nej, vi har använt kopparbaserad bottenfärg i tio år och inte sett några sådana tendenser. /Linda
GillaGilla
Ouch, stackars Ludvig och det ar inte roligt att ha ovaxt ”down under”.
Prova att blanda in nagra kilo ”red chilli powder” i nya botten fargen.
Red chilli ar en bra naturlig anti-fauling som manga anvander i tropiska farvatten med gott resultat. Billigt, miljovanligt och effektivt utan galvaniska whoo-doo problem.
Chilli gor det hett om fossingarna for de manga ”evil-doers” som vill lifta gratis med din Rovar-bat. Du kan kopa nagra kilo utmarkt red chilli powder fran en Korean grocer till bra pris. Eller vilken annan Asian grocer som helst i Hobarts Salamanca district!
Anvand en standard anti-fauling paint och blanda in sa mycket hot hot red chilli som praktiskt mojligt. Spad enligt farg instruktionen sa det gar latt att kladda pa chilli-fargen. Varning: Lat inga minderariga slicka penslar och skalar rena!
Om nagot blir over gar det bra att anvanda i koket med, men ”go kakani…”
Jag har fortfarande nagra kilo hemma i garaget hemma i Melbourne.
GillaGilla
Linda: ”Efter någon timme var Ludvig helt återställd. Men jag kan inte låta bli att undra hur pass nedkyld han måste ha varit när han kommit upp ur vattnet.”
Passa pa Ludvig nar du nu ar i Australen att kopa en bra vat drakt. Det finns manga scuba-gear tillverkare i Australien och du kan kopa billigt nya eller ”pre-loved” wet-gear i alla mojliga tjocklekar beroende pa hur frusen du ar.
Billigast och best i varlden skulle jag tro. Alla riktiga karlar Down Under har scuba-gear!!! Jag kopte en latt drakt fran ADRENO i Brisbane forra sommaren. Jatte bra och jag ser ut som James Bond… atminstone i ratt belysning..
GillaGilla
Vi kan härifrån bara föreställa oss hur snygg du måste vara i din våtdräkt. Skicka gärna en bild. Vi har faktiskt en ombord, nackdelarna är att den har så mycket flytkraft i sig och att man blir så osmidig. Men visst, det är kanske bättre än att förfrysa sig : ) Nu hoppas vi i alla fall på att slippa bada på ett bra tag. Ruskigt kallt ställe det här, men barnen badar fortfarande. Tokar. /Linda
GillaGilla
Tyvarr ingen bild, det ar for mokt for min kamera och blixten ger roda ogon. Du maste tro mig pa mitt ord re James Bond! (Han med Ursula Andress!)
I Australien kan man hitta tunnare vat-drakter an vad som ar annars ovanligt i ovriga varlden. De allra tunnaste ar knappast en riktig vat-drakt, och kallas ”stinger-suits”. Mycket poppis i tropiska vatten med farliga maneter!!!
Tunna drakter ar enkla att anvanda och behover inget viktbalte, men varmer gor dom bra anda. Nastan 100% av surfare som ”boppar” i vagorna har tunna heltackande vat-drackter. Aven barn har dom eftersom barn blir hypothermiska betydligt fortare and vuxna, sarskilt vuxna kvinnor med mera underhuds fett. Havet tar ingen hansyn till alder och kon…
GillaGilla
Basta Linda, Ludvig och sma-gastar! Har ar en drastisk paminnelse att ni seglar i tuffa och mycket kravande farvatten. The roaring Fourties och Southern Ocean har skrotat maga batar, stora och sma! Detta hande dar Ni just paserade for nagra dagar sedan sa fortsatt att vara forsiktiga:
Couple’s yacht runs aground off Flinders Island. A couple was rescued after their yacht ran aground off Flinders Island yesterday ”did everything right,” said Tasmania Police marine search and rescue Sergeant Josh Peach.
Warranwood couple Bruce and Sharon Rodwell activated their EPIRB at 4am yesterday after their 40 foot yacht dragged its anchor in rough seas and blew on to the south side of East Kangaroo Island.
Sergeant Peach said the pair were experienced and very well equipped. They activated their EPIRB and tried to correct the situation,” he said.
”They then grabbed some things including a satellite phone, jumped into the water they were wearing the correct thermal gear _ and waded ashore.”
Sergeant Peach said police received the call at 4.30am and landed the rescue helicopter on the island at 7.10am. ”The conditions were very rough _ in Bass Strait. It was four to five metre swells, with winds gusting up to 40 and 50 knots,” he said.
The couple suffered from mild hypothermia and were transported to Whitemark Medical Centre.
Sergeant Peach said the seas remained too rough yesterday for the boat to be salvaged and the couple planned to stay on Flinders Island until it could be retrieved.
GillaGilla