Innan vi lämnade Sverige var Lovis precis som den där flickan på Svenska kyrkan. Ett försiktigt barn, som kunde betrakta andra barn i timmar innan hon närmade sig. Idag är det Lovis som tar initiativen. Hon är en långseglarunge, och långseglarungar tar alla chanser de får att leka med andra barn. Tvekar man hinner de kanske dra upp ankaret och segla till ett annat land. Det finns ingen tid att förlora.
Några svenska långseglarungar har vi inte träffat på över ett år nu, men nationalitet spelar mindre roll. Kroppsspråk, ett par ord på engelska och en strand. Det kommer man långt med. Lovis och Otto får nya vänner i nästan varje ankarvik. Vissa är lite äldre, andra yngre. Sånt kan kvitta när barnen är små.
Många familjer träffar vi om och om igen. Andra ser man aldrig mer. Vi brukar inte göra någon stor grej av själva avskedet. ”Kommer vi träffa dem snart igen?” brukar Lovis fråga. ”Vi hoppas det” brukar svaret lyda. Även när vi vet att chanserna är små.
Nu är det dags igen. Nästan varje dag i snart fyra veckor har de lekt. Som oskiljaktiga. Våra smågastar och barnen på australiensiska katamaranen Mango. Imorgon bitti seglar de vidare norrut, vi seglar vidare söderut. Ja, sådan ser den ut. Långseglarungarnas vardag.
Mary af Rövarhamn 
Hej,
Klickade mig in på er blogg första gången idag av en händelse. Gotta love twitter. =)
Är verkligen imponerad av er idé, roligt att dra med hela familjen på ett sådant äventyr!
Hur ser resplanen ut fortsatt, ni ser ut att vara ca halvvägs? Planen att åk Sverige inom ett år/1,5? eller blir det hemskolning på sjön för den äldsta? =)
Linus
GillaGilla
Hej Linus. Välkommen. Som det ser ut just nu så ska vi försöka vara ute i 2½ år till. Så ja, Lovis får lära sig skriva och räkna här på båten. Men det ska nog gå bra. Just nu fokuserar vi mest på att lära barnen engelska. Allt gott, Linda
GillaGilla
Hej
Läser om ert äventyr och har gjort det sen ni åkte ifrån Sverige och man blir alltid lika glad när det är ett nytt inlägg som man inte har läst! först och främst vill jag tacka för det.
Vi är en familj med 2 barn (Pim) 5 år (om en månad), (Linnea) 16 år, jag (Therese) 39 år och (Björn) 48 år.
Vår plan är att sticka iväg efter midsommar och en planerad rutt är ungefärlig er men på 3 år.
Jag blir så glad när man läser om hur barn anpassar sig ute på resa, jag kan känna en viss oro för just det, att man rycker ifrån dom tryggheten för sina egna drömmar, men försöker intala mig att dom får så mycket mer av livet av detta äventyr.
Hur gjorde ni med skolan för Lovis?
Skrev ni ut er ifrån Sverige?
Jag har säkert 1000 frågor men jag börjar med dom här.
// Therese
GillaGilla
Tjohoo. Fler svenska långseglarungar. Härligt. Barn i Pims ålder finns det gott om. Inte riktigt lika många tonåringar dock. Åtminstone inte som vi har sett, men vi har å andra sidan haft kikarsiktet inställt på mindre barn. Men några tonåringar har vi träffat, absolut.
Har ni varit i kontakt med S/Y Elin? De planerar också att kasta loss nu i sommar, med två små barn ombord. Inte så lång tid kvar, minns det som en ganska hektiskt period. Så otroligt mycket att tänka på. Kan vi hjälpa till på något sätt med att svara på frågor så gör vi gärna det. Någon organiserad distansundervisning för små barn finns inte. Mitt förslag är att ni kontaktar skolan där ni bor för att ser hur de ser på saken. Vi fick lite blandat bemötande i frågan: https://symary.com/2010/05/07/hur-trist-far-man-vara/
GillaGilla
Hej! Härlig igenkänning att läsa om ”långseglarungar”! Precis så var det! Vi var ute med våra två barn ett år; Atlantic circle. De gick då i åk 5 och 7. Vi hade skola ombord och det funkade bra. Är ju förstås lättare att få till då det bara är ett år. När vi var hemma igen fortsatte de i sina gamla klasser och det gick också bra. De lär sig otroligt mycket bara på att vara ute på äventyr! Hälsningar Sara
GillaGilla
vilka underbara bilder! Tänk vilka minnen de kommer bära med sig! Tack för att ni delar med er!
GillaGilla
Fantastiskt äventyr ni är ute på, kollat runt lite på er blogg och det är inte lite ni upplevt ihop, GRATTIS. Vi är på en månads semester i Sydney och besökte Manly idag. I viken ligger en ketch med svensk flagg i aktern. Då börjar man undra vad det kan handla om. På väg från Oceanworld såg vi er komma iland på stranden med jollen, Vi kunde se att det var dags för ett avsked och det kändes i hjärtat, inga enkla saker det där. Fotade er båt och sökte upp den på nätet och hittade bloggen. Kommer att följa era vidare äventyr på jordenruntseglingen.
Seglar sommartid i Stockholms skärgård men kring jul hade vi hyrt en Lagoon 380 för en veckas segling kring Whitsundays och Barriärrevet, en fantastiskt upplevelse i underbart vatten tyckte vi. Även om vi den 27 dec hamnade mitt i en överraskande tropicalcyclone (120km/h). Som tur var hade vi gått in i hamn för att få hjälp med ett problem med storseglet. När vinden och regnet slog till låg vi ”tryggt” vid bryggan. Stora problem när man planerat för nattens NV och så sent em kommer cyklonvindar och en vägg av regn från SO. På radion kunde vi höra hur dom som ankrat för natten och dom som var på väg till natthamn kämpade, det var åtskillgt med panik i radiorösterna. Flera började driva, slog i varandra och gick på grund, en fiskecharterbåt slog runt och bogserades in till hamn dagen därpå.
Jag önskar långseglingsfamiljen fortsatt god vind i seglen /Göran Fajers
GillaGilla
Otroligt. Snacka om att ha ögonen på sig : ) Jo, idag var det slutligen dags att ta avsked av kompisarna på australiensiska katamaranen Mango. En av långseglarlivets baksidor. Men det är det värt. Ruskigt väder ni råkade ut för, skönt att vara utanför cyklonbältet. /Linda
GillaGilla
Vi tyckte det var jättespännande med en svensk båt på svaj i hamn. Man hör förvånande ofta svenska röster här i Sydney, på land alltså, Australien är ju ett populärt resmål för svenska backpackers. Men en svensk långseglare på andra sidan jordklotet då bultar det till XTRA MYCKET. Ha en trevlig kväll med BBQ. /Göran
GillaGilla
Superfina bilder. Vad använder ni för kamera?
Vilken upplevelse detta måste vara för barnen, helt faktastiskt.
GillaGilla
Tack. Anväder främst en Canon G12 och en Nikon D90. /Linda
GillaGilla