Vad är väl en bal på slottet …

S/Y Mary 8 kommentarer
Det var hit vi skulle ...

Det var hit vi skulle …

BRASILIENS NORDKUST. Vi hade just tagit oss förbi de värsta vågorna kring kontinentalhyllan, kommit in på grundare vatten och satt kurs mot Ihla de Lencois (Lakansöarna). Hela familjen var glad och förväntansfull. Området är nationalpark och ska vara fantastiskt vackert. Vi hade bestämt träff med kanadensiska barnbåten Myriam, skulle bada och leka några dagar och ge våra vänner en sista chans att övertyga oss om att göra dem sällskap i Amazonasdeltat. Vi skulle bara ladda ner lite ny väderinformation, för att försäkra oss om att det inte var något oväder i antågande. Ankarviken vid Lakansöarna ser rätt oskyddad ut.

Området runt ekvatorn brukar kunna bjuda på hemska åskväder, med plötsliga stormbyar och mängder av regn. Med bra information och bra tajming kan man undvika det värsta, men den här typen av väder syns inte på de vanliga vindkartor vi har tillgång till. Vi brukar därför ta hjälp av Lauri Strengell under svåra passager. Lauri är vår väderkille, han har tillgång till helt andra källor än vad vi har. Men framförallt så vet han hur han ska tolka information. Och nu fick vi alltså ett mejl från denne Lauri. Ett mejl som säger att vädret ser ok ut för att stanna på Lakansöarna, men att vädret strax norr om ekvatorn kommer att försämras avsevärt i mitten av nästa vecka. Fortsätter vi nu, hinner vi troligen före det värsta. Stannar vi som planerat, då hamnar vi mitt i.

Vi har fortfarande åsknedslaget i Malackasundet i färskt minne, och vårt storsegel är i så dålig kondition att vi inte kan ta några risker. Beslutet är egentligen enkelt. Det finns inga bra alternativ. God planering är viktig när man seglar som vi gör, men förmågan att ändra sina planer är ännu viktigare. Vi måste fortsätta. Det känns bara så förbaskat trist. Vi har inte satt en fot på torra land på tre veckor, och barnen blev så glada när vi berättade att vi skulle träffa gänget på Myriam imorgon. Men vem behöver väl kompisar när man kan få hänga med mamma och pappa hela dagarna. Vad är väl en promenad på världens vackraste sanddynor, när man kan tillbringa ytterligare en vecka till havs …

8 reaktioner på ”Vad är väl en bal på slottet …”

    • Myriam fortsätter in i deltat utan oss. Men det går nog bra. De är tuffa, och jag tror inte det är någon fara med banditerna. Men vi har så mycket vi skulle behöva fixa på båten, och ganska ont om tid. Så vi tar hand om det först. Kanske blir det tid över för en sväng till Kuba efter det. Ärligt talat är jag ganska belåten med beslutet. Ligger just nu ankrade en liten bit in i floden här i Franska Guyana, och inser att det här med grumligt vatten och myggor inte är så himla skoj trots allt 🙂 Kram, L

      Gilla

      Svara

  2. Låter som en bra idé att dra norrut nu och slippa en besvärlig ekvator-passage. I dåligt väder är alla båtar små.

    Gilla

    Svara

  3. Så tråkigt men vädret kan ingen rå på bara försöka att undvika. Här kommer lite info om Noddarna från en fågelkännare vi känner.
    Tärnan är en av tre arter noddytärnor som finns i världen. Om jag förstår saken rätt har de seglat mellan Sydafrika och Sydamerika och i dessa områden häckar svart noddy (Black Noddy) och brun noddy (Brown Noddy). Oftast häckar de i träd. Utom häckningstid håller de mest till i vattnen kring häckningsplatserna, men kan även ses till havs då de färdas mellan olika häckningsområden. Hittar de då något att sitta på när de rastar så passar en båt utmärkt.
    Önskar er en fortsatt bra resa.

    Gilla

    Svara

    • Tack för det. Ja, vi har sett både de svarta och de bruna. Och sett dem häcka också. Flera hundra i varje träd. Ja, på Helen Reef i Stilla Havet bjöd några rangers oss till och med på kokta Noddy-ägg. Gulan var lätt rosa har jag för mig, men smakade mest som ägg i allmänhet. /Linda

      Gilla

      Svara

    • Nej, tyvärr. Den hade jag gärna läst nu. Men Ludvig läste boken för länge sedan, och båda har sett filmen. Men den här nog inte spelats in här. Ser annorlunda ut. /Linda

      Gilla

      Svara

  5. ”Vatten, vatten overallt… men inte en droppe att dricka”. Ett beromt citat som ni sakert kanner till. Hur klarar ni vattenfragan? I hamn ar det latt, eller nar det standig regnar som i F.G. Samlar ni regn vatten?
    Jag skulle uppskatta en beskrivning av hur ni klara vatten-fragan och vad for hjalpmedel ni har ombord SY Mary. Har ni nagra tips? Ingen ”watermaker” vad jag forstar. Antagligen klokt eftersom de ar dyra att kopa och oerhort kravande att underhalla. ”No water maker – no problems” eller? Lycka till med Edert nasta ‘leg” och ett ”Gott Nytt Kinesiskt Nyar” pa er alla. ”Gong hey fat choy” / B

    Gilla

    Svara

Lämna en kommentar