Linda reflekterar

Man lär sig en hel del av att resa på det sättet som vi har gjort. Om världen och naturen. Om andra kulturer, om sig själv och livet. Upplevelser och möten som har påverkat oss som människor, och gett oss insikter som ändrat våra prioriteringar för all framtid. Lärdomar som nu präglar våra liv varje dag, varje beslut. Erfarenheter som är svåra att sätta fingret på, att beskriva med ord. Men jag försöker ändå.

1. Inget är normalt
   När man reser är det föränderliga det normala. Varje plats, situation och människa är unik. Detta är något man lär sig att uppskatta, att hantera. Man bygger upp tryggheten inom sig. Den blir något man bär med sig, var man än är.
2. Att leva i nuet
   Inget är för evigt. Varje avfärd är ett farväl. Kanske återvänder man aldrig, kanske ses vi aldrig igen. Men vetskapen om att man när som helst måste lämna gör det lättare att uppskatta det man har. Det får oss att leva mer i nuet. Att göra det bästa av stunden, här och nu.
3. Materialism är av ondo
   Världens lyckligaste folk lever i harmoni med naturen, nästan helt utan ägodelar. Det man aldrig haft eller sett, det saknar man inte. Prylar skapar beroende, och begränsar kreativiteten. Det är inte vi som äger prylarna, det är de som äger oss.
4. Tid är nyckeln till lycka
   Till havs finns mycket tid för tankar och reflektioner. Tid att prata om vad som är viktigt, vad som får oss att må bra. Tid att vara tillsammans. Tid att ta dagen som den kommer. Tiden har blivit vår måttstock i vardagen, vår universella valuta. Det är i tid vi vill värdera våra liv.
5. Att tacka ja, och ta emot hjälp
   Livet blir roligare och enklare om man tackar ja till den gästfrihet som bjuds, utan att vara rädd för att vara till besvär. Vi betalar tillbaka genom att i vår tur hjälpa någon annan. Man skapar en positiv cirkel, en trevligare värld.
6. Man blir bemött som man förtjänar
   Den som möts med misstro, svarar med samma medel. Medan den som är öppen och positiv nästan alltid möts av vänlighet och förtroende. Leendets kraft är lika stark i hela världen, oavsett religion och språk. Även i Sverige.
7. Tålamod löser det mesta
   Sverige är världens effektivaste land. Det fungerar bra här. Men i andra länder prioriterar man andra saker. Kanske är det viktigare att man har trevligt på vägen, än att resan går fort. Sånt här tar tid att lära sig, att förstå. Men med en stor portion tålamod ordnar sig det mesta.
8. Att uppskatta det lilla
   Under vår resa har vi lärt oss att inte ta något för givet. Tillgången till en tvättmaskin, en varm dusch eller en burk konserverat smör kan vara den största av gåvor. Eller glass. Ibland gick det månader utan möjlighet att köpa en glass.
9. Att värdesätta livet
   Långseglarlivet är som en berg- och dalbana. Ena stunden har man aldrig varit lyckligare, nästa sekund är man nära att sjunka och dö. Men för varje svår eller dramatisk upplevelse vi har klarat oss igenom, desto mer har vi lärt oss att värdesätta livet – och varandra.
10. Att prioritera
    Resan har gett mig distans till livet. Att skilja på sånt som är viktigt, och sånt som är mindre viktigt. Att sätta saker i relation till varandra, och inte bli lika upprörd över småsaker. Det gör det lättare att fatta beslut. Enklare att prioritera i vardagen.
11. Att ta ansvar
    Till havs finns ingen hjälp att få om något går åt fanders, inget system att förlita sig på. Ingen att skylla på, ingen att lägga över ansvaret på. De beslut jag fattar kan vara livsavgörande. Inte bara för mig, utan även mina barn. De måste jag kunna stå för.
12. Man klarar mer än man tror
    När man reser konfronteras man ständigt med nya situationer. När det inte finns någon annan där som kan lösa svårigheterna, då gör man det själv. För man har inget val. Och ju mer man klarar av, desto starkare blir man.
13. Ingenting är omöjligt
    Drömmar kan förverkligas. Om man är beredd att offra något annat. Men det finns ingen annan än jag själv som kan göra det. Jag kontrollerar mitt liv, genom medvetna beslut och handlingar. Allting går, man måste bara komma på hur. Och våga försöka.
14. Att slappna av
    Den här punkten la Ludvig till, min man. Han säger att jag har lärt mig att slappna av. Att ställa lägre krav, både på mig själv och på andra. Att inte vara så jäkla ambitiös. Han säger att det är bra. På gott och ont tycker jag. Kanske en följd av allt det andra tillsammans.