Trots att Ludvig och jag aldrig ångrat att vi vigt mer än ett decennium av våra liv åt den resa vi nu genomför händer det att vi drömmer om helt andra saker. Sånt som andra gör, de som inte har en båt. Backpacka i Asien, åka transiberiska järnvägen, bestiga Kebnekaise eller bila genom Afrika.
Det senaste tillskottet på listan över saker vi skulle vilja prova på är skutsegling. Och då menar jag inte en dagstur hemma i skärgården, utan en riktigt lång resa. Men det är inte seglingen vi är ute efter. Det är gemenskapen, känslan av ett kollektiv. En tillvaro det blir trevligt att knacka rost, laga mat och reparera segel – för att man gör det tillsammans. En resa där gruppens samarbete är en förutsättning, men också den stora utmaningen.
Kanske har de nya grillerna något att göra med att det är holländsk vecka här på Mauritius och tre stora holländska segelfartyg ligger i hamnen. Ja, så kan det nog vara. Idag var det öppet skepp och vi allehanda nyfikna fick gå ombord för en närmare titt. Det tog inte lång tid att få Lovis och Otto med på banan. Snacka om häftig klätterställning, så många roliga gömställen och så mycket plats.
Men vi får hålla oss ett tag till, har ju en bit kvar på vår egen världsomsegling. En som däremot inte behöver vänta länge till är Viktoria, en svensk tjej som vi har träffat här i Port Louis. På onsdag mönstrar hon på som betalande besättning på ett av de holländska fartygen, för att segla med på den 40 dagar långa resan till Fremantle på Australiens västkust. Vi önskar henne varmt lycka till!
Blir du också sugen, kolla in www.dutchtallships.com.
Det ar ju rent fantastiskt – grattis till Viktoria! Jag besokte GOTEBORG nar hon dockade i Freemantle / Perth WA. Vilket segel skepp det var. En imponerande replica av Goteborg som sjonk utanfor Goteborg(!) pa 1700-talet. Bilderna jag tog for nagra ar sedan i WA ser nastan precis ut som dina bilder, men Goteborg var nog vakrare med svenska fanan son vinkade pa hennes akterkastell. Jag har en bild pa mig och Estie vid skepps-ratten som var helt gomd under deck sa att styrman bara kunde se kompassen utan distraktioner, som en 1700-tals autopilot! Som det slumpade sig var skeppet GOTEBORG i Shanghai samtidigt som mig och Estie, men Kinaskommunister slappte inte nagot low-life innom tre kilometer fran GOTEBORG. Vi stod arga framfor en linje av uniformerad och plain-clothed polis vid kaj-porten medan gyllene volvos (Kineser gillar guld fargen!) och otroliga lyx-bussar transportera in alla VIP’s. Vi svenskar vid porten kunde inte ens se baten pga flodens svang. Vi hoppades pa en battre vy pa andra sidan floden men icke, det fick bli hotell TV.
Detta var en verkligt DRASTISK erfarenhet om hur annorlunda livet ter sig i oppna och valkomnande Australien jamfort med militara elit diktaturen som styr allt i Kina. ”Alla djuren ar lika men vissa ar mer lika and andra” varnade George Orwell. Jo men visst, vi har haft stor tur i vart liv, sanna mina ord..
GillaGilla
Ostindiefararen, ja det är en märklig farkost. Ser verkligen inte ut som ett välseglande fartyg. Men Viktoria, som var med när Götheborg seglade ut från Sverige, berättar att de gjorde 12 knop i undanvind. Inte illa. Samma tjej har också seglat runt Australien som besättning på Endevour. /Linda
GillaGilla
Mycket intressant Linda! Det sags ju att pa undanvind kan man segla sittandes pa en hostack, men knappast 12 knop, Inte fy skam for ett gammalt skepp. (snipp) Götheborgs 1700-tals killar har nog mycket mer gemensamt med er ombord S/Y Mary an vi kan ana. Riktiga aventyrare…
Tank om original-Götheborg hade hittat Australien som replica-Götheborg gjorde, med sin GPS etc. Nog en jakla tur att dom inte gjorde det! Dom kunde ju blivit kanibalmat precis som Hollanska Batavias besattning som ”hittade” Terra Australis.
Flickan Viktoria later som hon ar en riktig livs-levande lyckost! Hon borde skriva en bok full med fantastiska bilder om sina skepps-aventyr! Alla skepps bilder blir ju som bekant helt automatiskt fantastiska…
GillaGilla
Go for it!! Gemenskapen är fantastisk!! Det är det bästa med att segla länge på så stora fartyg! Eftersom Götheborg var min första skuta så kommer hon alltid att ligga mig närmast om hjärtat. Jag fick vara med om en underbar etapp mellan Singapore och Djibouti (mellanstopp i Chennai, Indien) vilket ledde till fler resor. Inte bara med Ostindiefararen och vår egen Karibien-segling, utan med det norska fartyget Christian Radich som vi i vintras seglade med mellan Antigua-Bermuda-Azorerna! Kommande vinter ger hon sig av igen så passa på ni som kan! Ett minne för livet!
Kramar Oliverna 🙂
http://www.radich.no
GillaGilla
Man ska aldrig sluta drömma! Jag och min man vill också åka transsibiriska järnvägen. Tillsvidare har vi vigt våra somrar, de femton senaste, åt en sommarkiosk – och då blir det inte så mycket tid över eftersom vi båda heltidsjobbar. Men man kan ju lämna jobbet eller be om ledigt förstås 🙂
GillaGilla
[…] I början av sommaren fick jag möjlighet att prova livet ombord på Svenska Kryssarklubbens skolfartyg Gratitude över en helg. Upplevelsen gav mersmak, och nu var det dags igen. Den här gången tog jag med mig barnen. Jag skulle bara våga annat. Lovis har längtat efter att få klättra upp i riggen på en skuta, ända sedan den dagen för drygt två år sedan då hon fick komma ombord på ett holländskt segelfartyg i Port Louis på Mauritius. […]
GillaGilla