Grön blixt och evig kärlek

MARSTRAND, BOHUSLÄN. Vi går ut och grillar på klipporna ikväll. Så som vi ofta gör. När Ludvig plötsligt säger ”Idag är det fyra år sedan vi kom hem från världsomseglingen.” Oj. Tänk, fyra år! Det är ju en hel liten evighet. Nästan lika långt tid som vi faktiskt var ute och seglade.

Vi sitter där också pratar, medan solen sakta sänker sig mot horisonten. Om allt som hänt, och allt vi gjort de senaste fyra åren. Och vad vi tror vi gör om fyra år, och var vi är. När Lovis är 16 år, Otto 14.

”Vi borde fira”, säger Otto plötsligt. Han försöker alltid hitta på nya skäl att mosa i sig tårta, glass och godsaker. ”Ja, vi gör ju det”, säger jag. ”Med hajkbananer och solnedgång.” Otto ser skeptisk ut. ”Det äter vi ju jätteofta”.

Det märks att det börjar gå mot höst. Solen går ner tidigt nu. ”Låt oss se om det blir någon grön blixt idag”, säger jag. Barnen suckar, så säger jag tydligen jämnt. Denna gröna blixt som vi då och då hade ynnesten att se under långseglingen. Men aldrig sett sedan dess.

Den gröna blixten är ett av naturens mest sällsynta och ovanliga fenomen, som förbryllat sjömän i alla tider. Ett grönt ljus eller strimma som visar sig i samma ögonblick som solen går ner under horisonten. Om man har tur, riktig tur.

Vissa platser på jorden lär vara gynnsammare för att se den gröna blixten än andra. Bohuslän är uppenbarligen inte ett av dem trots obruten horisont. Men det är en fin solnedgång vi får oavsett, och jag bannar mig själv för att jag inte tog med mig kameran.

Det finns ännu ingen fullständig förklaring till varför fenomenet uppkommer, men man tror att det kan bero på antalet partiklar eller stoft i atmosfären under just den tidpunkten som solskivans topp skär horisonten.

”Nu, kolla nu”, säger jag för att försäkra mig om att ingen tittar bort när sista strimman sol sjunker under horisonten. Alla kollar, alla gapar …. alla jublar. Vi ser den! Vi ser den gröna blixten! Klart och tydligt. För första gången på över fyra år. I Sverige, i Bohuslän. Här hemma på Marstrand. Just idag. Wow!

Och vet ni vad, det bästa av allt är att enligt legenden väntar evig kärlek de par som ser den gröna blixten tillsammans. Ja, Ludvig och jag har ju sett den förut, så vi kan redan känna oss trygga på fronten. Men ändå, det skadar nog inte allt fylla på då och då.

Läs om vårt första möte med gröna blixten

Foto: Brocken Inaglory

6 reaktioner på ”Grön blixt och evig kärlek

    • Det ska även kunna ses när solen går ner bakom land, men chansen är större vid en obruten horisont. Kanske ser du det nu, när du vet vad du ska leta efter. Men som sagt, det är väldigt ovanligt här hemma. Vi ser ändå rätt många solnedgångar. /Linda

      Gilla

  1. Vad häftigt! Jag tror aldrig att jag har kommenterat tidigare, men med tanke på att det är fyra år sedan ni avslutade eran världsomsegling vill jag passa på att tacka! Jag hittade bloggen för drygt fyra år sedan när min mamma precis hade blivit diagnosticerad med dödlig cancer. Jag läste mig bakåt i arkivet när jag kände att jag behövde en verklighetsflykt (vilket var ganska ofta) och läsandet var verkligen uppslukande, precis det jag behövde där och då. Min mamma gick bort för 3,5 år sedan nu och varje gång jag klickar mig in här känner jag en tacksamhet för att jag fick ta del av ert äventyr och drömma mig bort! Så himla stort tack för det! Hälsningar från en långläsare som lyckades med att läsa mig hela vägen bak i arkivet 🙂

    Gilla

    • Hej Johanna. Tack för att du skriver och berättar. Och tack för att du fortsätter läsa ibland. Det känns fint att veta att min lilla blogg kunnat vara till hjälp i en så svår tid i livet. Jag beklagar din mamma, förlorade min egen för åtta år sedan ❤ Kram, Linda

      Gilla

Lämna en kommentar