Jättevågor på Tahiti

Detta bildspel kräver JavaScript.

Det sades att de vågor som väntades rulla in mot Tahiti idag skulle gå till historien. Samtidigt som världens bästa surfare är samlade på ön för att göra upp om titeln i Billabong Pro Tahiti 2011. Det fick vi inte missa. Hyrbilen var bokad, och förväntningarna höga.

Vad vi däremot inte riktigt hade räknat med var att samma vågor skulle rulla in över revet där Mary af Rövarhamn låg för ankar. Och besvikelsen var enorm när det imorse stod klart att det inte skulle blir något Billabong för oss idag. Vi kunde inte lämna båten.

Större delen av förmiddagen satt vi som hypnotiserade och stirrade ut mot revet. Vi räknade tyst för oss själva, ett två tre … Trettio sekunder efter en ny våg brutit ute på revet var det som om vattnet sögs bort under oss och ankarkättingen slackade, för  att kort därpå sträckas med ett enormt ryck när vattnet kom tillbaka med full kraft. Sedan började vattnet koka runt omkring oss. Skrämmande, och samtidigt så fascinerande. Att vi bara hade knapp meter under kölen vid normalvattentstånd vågade jag knappt tänka på.

Men när våra två närmsta grannbåtar slitit av sina bojlinor för att driva in mot klipporna var det dags att ta sig ur hypnosen. Vi stod sannolikt näst i tur. Hög tid att ankra om, en sann utmaning under rådande omständigheter. Inte blev det enklare av att vår akterlina hade trasslat in sig i en kätting, men med bara några meter kvar till några elaka korallhuvuden lyckades vi komma loss för att ta oss till en något lugnare del av hamnen.

Ja, vissa dagar blir helt enkelt inte riktigt som man tänkt sig. Besvikelsen över att missa Billabong var stor, men vi fick åtminstone uppleva vågorna : )

Se några av höjdpunkterna från dagens Billabong i videoklippet nedan.

5 reaktioner på ”Jättevågor på Tahiti

  1. De va de grymmaste ja sett! Vilken kraft. Blåser spik här på koster. fick just en stöt på 30 sekundmeter och de ska öka inatt. Småläskigt. Coolt att ni e där. Det e säkert coolt att se spottet även efter tävlingen. Antar att de stannar kvar så länge det e bra swell.Grymmt att man kan följa tävlingen från nacken på vågen med båt.

    Gilla

  2. Det där var… Svårt att säga egentligen. Jättestort, verkligen vansinnigt, bizarrt? My god!

    Hoppas det gick fint med omankringen! Blir spännande att se hur det gott för Nemo som legat helt själv å guppat i hamnen hela sommaren. Vi fick rapport om en stygg storm förra veckan så lite extrajobb har man säkert att göra när man kommer ner.

    Gilla

  3. Hups! Kanske bäst att man bara sitter på land och iakttar och drömmer om härliga seglatser. Jag hade nog legat grön över relingen och kräkts bra länge. Men det kanske är så att då man en gång blivit rejält sjösjuk så blir man det aldrig mer … eller?

    Gilla

    • Hej Carita, Nej så väl är det inte. Att man aldrig blir sjösjuk igen. Men för det mesta brukar det lägga sig efter tre dygn, kan dock vara tre riktigt tuffa dygn om det vill sig riktigt illa. Däremot kan man lära sig att undvika det. Dels med erfarenhet och trygghet, men också med ordentligt med mat, dryck och sömn. En bekväm båt gör också sitt till. Jag var en gång i tiden riktigt sjösjuk, men nu är det nästan borta helt. https://symary.com/2010/03/17/linda-lar-sig-segla/

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s