PODD: Långsegla med barn


Vad tror du det pratas om när två par som båda seglat runt jorden med sina barn hamnar i samma kajuta? Ja, det är kanske inte så svårt att räkna ut. Men vill du höra med egna öron, hur det låter när Ludvig och jag, och våra fina långseglarvänner Eric och Birgitta från S/Y Ariel IV delar erfarenheter och snackar seglarminnen. Då ska du lyssna på senaste avsnittet av På Kryss-podden som spelades in ombord på Mary af Rövarhamn en mörk vinterkväll i Marstrand för inte allt för länge sedan.

Avsnittet är en dryg timme långt. För bästa effekt rekommenderar vi att du kryper ihop i soffan, drar en filt över dig och försöker föreställa dig hur du ligger gömd i en av Marys kojer och tjuvlyssnar på samtalet. Kanske kan du känna doften av fotogen och höra tamparna knarra …

Läs introduktionen till avsnittet på Pakryss.se

Ladda ner avsnittet direkt via iTunes

De sista sjömilen

Mary af Rövarhamn vid kaj i Norra fiskehamnen.

Mary af Rövarhamn tillbaka i Limhamn

FISKEHAMNEN, LIMHAMN. Det finns flera uppfattningar om vad som krävs för en världsomsegling. Några menar att det räcker med att korsa alla meridianer åtminstone en gång och dessutom passera ekvatorn. Andra anser att man också måste korsa sin egen rutt, så som vi gjorde utanför Karibien den 3 februari 2014. Det är den definition vi själva brukar referera till.

Men så finns det också de som tycker att en världsomsegling fullbordas först när båten återvänder till samma hamn som man avseglade från. Och ska man vara riktigt petig så levde vi inte upp till det kravet när vi kom hem i höstas. Vi la till i Västra hamnen i Malmö, istället för att gå tillbaka till fiskehamnen i Limhamn som vi avseglade från den 1 augusti 2010.

Aldrig hade vi väl då kunnat tro att det skulle dröja nästan sju månader innan vi skulle kasta loss igen. Men det gjorde det. Det var först idag som Mary af Rövarhamn lämnade bryggan i Västra Hamnen för att avverka de sista tre sjömilen tillbaka till Limhamn. Från och med idag kan vi titulera oss världsomseglare även i dess allra striktaste bemärkelse.

Ja, allt det där kan ju egentligen kvitta. Men det var härligt att få komma ut på sjön igen. Långt härligare än jag hade kunnat föreställa mig. Trots det kyliga vädret. Det är konstigt, vissa saker måste man återuppleva, för att verkligen förstå hur mycket man saknat dem.

På turné

Om mannen som var Astrid Lindgrens förebild till historien om Pippis pappa, och vad barnen gjorde hela långa dagarna till havs. Det var sånt vi berättade om på långseglarseminariumet på båtmässan i Stockholm för ett par veckor sedan. Föredrag gör sig förstås bäst live, men Svenska Kryssarklubben har också filmat och lagt ut en kortversion på YouTube för er som inte kunde komma.

Det händer alltså då och då att företag och föreningar bjuder in oss för att berätta om vår resa. Senast nu i helgen på JordenRuntSeglarKlubben i Göteborg, då med många blivande långseglarfamiljer i åhörarskaran. Det var härligt att se, hade vi vetat det skulle vi övertalat Lovis och Otto att följa med. De var istället i Slottsskogen och tittade på älgar och pingviner med vännerna på EMM XXIII.

Hur som helst, några av våra föredrag är öppna för allmänheten så att vem som helst kan komma och lyssna. Jag försöker lägga ut en blänkare här på bloggen under Föredrag, och på vår Facebook-sida, när vi har något på gång. Näst ut är Sundsvall redan nu på torsdag. Det finns platser kvar, så tipsa gärna eventuella vänner och bekanta som skulle kunna tänkas vara intresserade.

TV: Så känns det att komma hem

Klicka på bilden för att se inslaget.

Klicka på bilden för att se inslaget.

VÄSTRA HAMNEN, MALMÖ. Vi har främst levat på sparade pengar under de fyra åren vi har seglat runt jorden. Vi har levt billigt, nästan alltid legat för ankar och lagat all mat ombord. Men jag har också drygat ut skeppskassan genom att skriva artiklar, som jag sålt till olika tidningar. En av tidningarna heter Praktiskt Båtägande, de gör mycket webb-tv också. Så någon månad efter hemkomsten skickade de hit en reporter med en filmkamera – för att summera och runda av det hela. Vi pratade mycket om hur det känns att komma hem efter att ha gjort en så lång resa.

Nu är materialet klippt och klart – och resultatet finns publicerats på Livetombord.se. En trevlig liten filmsnutt, knappt sex minuter lång. Kolla gärna.

Dags att rösta!

valtider

Valtider

VÄSTRA HAMNEN, MALMÖ. De flesta som läser den här bloggen regelbundet verkar ha en ganska positiv syn på den resa vi har gjort tillsammans med våra barn. Men vi vet också att det finns många där ute som anser det vara rena galenskaper att ta med sig barnen ut  på havet. Skillnaden är att dessa personer kanske i större grad väljer att inte säga något. Inte direkt till oss. Men kanske till grannen, och arbetskamraterna.

Den här helgen är det en del artiklar om vår resa i lokaltidningarna, vilket innebär att det antagligen kommer in en del nya läsare på här på bloggen. Folk som inte följt vår resa, och därmed har lite sämre inblick i vad vi är för människor och hur vi resonerar. Just därför tänkte jag att det vore lite extra intressant med en liten omröstning, så här i valtider.

Motivera gärna din röst med en kommentar. Kanske kan vi få till en intressant debatt.