TORY ISLAND, IRLAND. Tory Island, eller Oilian Thorai som ön heter på Irländska, brukar med sina 10 sjömil från fastlandet räknas som Irlands mest avlägsna bebodda ö. Men det är också landets sista kungarike. Här finns nämligen något så ovanligt som en folkvald kung. En kung som representerar de 170 öborna i offentliga sammanhang, och hälsar varje besökare och båt välkommen till ön. Ja, det var i alla fall vad vi hade läst. Men det kom ingen kung. Inte första dagen, och inte andra dagen. Det kom många andra, men ingen kung. Till sist frågade vi, och fick vårt svar. Kungen av Tory, Patsy Dan Rogers, gick bort förra året, efter nästan 30 år på tronen. Och öborna har ännu inte utsett någon ny kung. De är fortfarande i sorg. ”Han är oersättlig” säger en kvinna vi träffar. Jag ser att hon verkligen menar det. Det är med en fantastiskt fin respekt Tory-borna talar om sin avlidne kung.
Med en eller utan kung, vi älskar Tory Island. Inte bara på grund av den imponerande naturen, det är människorna och tempot vi gillar mest. Det finns något genuint, charmigt över Tory och dess invånare. Ön är inte stor, 5x1km. Här finns en affär, ett hotell, en skola, en fyr och en pub. Utspritt över fyra byar, den östra, den västra, den mittersta och den nya. Ja, de heter så, byarna. Hamnen ligger i den mittersta byn, som också är någon form av huvudort på ön.
När färjan kommer med dagens leveranser från fastlandet samlas folk i hamnen, bildar langningskedja och hjälper till att lasta av. Alla vi träffar har gott om tid, frågar var vi kommer från och vart vi är på väg. Turisterna är få, och de gästande segelbåtarna är inte fler än att öborna kommer ner på piren för att hälsa eller ta sig en titt. ”Are you on Yacht Mary, looks like a good boat”, hör vi på puben när vi är där för ytterligare en familjekamp i biljard. Folk vet redan vilka vi är.
Tory är ett sånt där ställe där man gärna drabbas av hamnröta, dels för att hamnen är utsatt mot syd och väst som är förhärskande så här års. Det kan helt enkelt vara lite tufft att ta sig ut genom hamninloppet, men också på grund av dess invånare. ”Let us know when you arrive in the Hebridees, säger killen bakom baren på puben när vi berättar att det nästa dag är dags att för oss att fortsätta norrut, de 105 sjömilen till Barra på Yttre Hebriderna. Det känns fint att veta, att det finns folk på en liten ö utanför Irland som tänker på oss här ute på havet.
Och som om inte detta vore skäl nog att älska Tory Island så har ön sanslöst vacker natur. Särskillt den nordöstra delen. Scrolla ner lite så får du se.
Mary af Rövarhamn 