Kanske borde förankra huset bättre nästa gång …

BAY OF ISLANDS, NEWFOUNDLAND. Vi fick en fantastisk segling upp längs Newfoundlands västkust igår. Med stark vind i ryggen, strålande solsken och en sagolik utsikt. Vi nästan flög fram, sida vid sida med trutarna. Längs höga vackra berg, och där snön låg kvar bildade smältvattnet små vattenfall som forsade ner längs de branta klippväggarna. Ja, vi njöt av i fulla drag, på ett sätt som vi inte njutit av att segla på mycket länge.

Men underbart är kort. Vinden skulle öka ytterligare under kvällen och natten. Och solskenet ersättas av regn. Så vi bestämde oss för att söka skydd i Bay of Islands. Vi behövde runda en många hundra meter hög bergsudde för att komma in i viken. Och i samma stund som vi gjorde det, la sig sjön. Havet blev helt platt, och vinden dog ut. För att sedan, PANG, slå till med full kraft igen. Båten la sig ner, och vattnet forsade in över däck. Vi hade träffats av en kastvind.

Vi borde anat detta. För så är det ofta, i lä av höga berg. Att vinden accelererar, går från stilla till stormstyrka på ingen tid alls, fullkomligt rusar ner för bergen. Utanför Fjordland i Nya Zeeland förvandlades vårt försegel till trasor under liknande omständigheter. Den här gången hade vi tur. Vindbyn höll inte i sig särskilt länge, båten reste sig upp innan något han gå sönder eller sköljas över bord. Men vi såg till att få ner alla segel fort som attan. Nästa vindby kunde vara över oss när som helst.

Vi fortsatte in i viken för motor, Passerade berget som på kartan fått namnet ”Blow me down”, och vidare in mot Woods Island Harbour, som ligger på en liten ö mitt i viken – på behörigt avstånd från de brantaste bergen. Det blåste visserligen mycket där också. Men vinden var stabil, det var lättare att förhålla sig till. Men det kan blåsa betydligt mer än så, det var tydligt. För på land låg ett hus upp och ner, på taket. Det hade blåst omkull. Lyckligtvis var ingen hemma.

Idag la sig vinden och vi bestämde oss för att ta oss de fem sjömilen till Lark Harbour. Förhoppningsvis lättar även dimman imorgon, för hamnen har rykte om sig att vara mycket vacker. Den lär också vara en av de absolut blåsigaste. Inte bara i Newfoundland, utan hela Nordamerika. Även här är det kastvindarna som är problemet, men det sägs att de blir som värst i sydvästlig vind – som igår. Det kommande dygnet är det nordliga vindar som gäller. Det viner redan i riggen, och båten vrider sig oroligt. Men det borde vara ok. Hoppas det.