På en båt finns oändligt mycket som kan gå sönder. Vi försöker alltid ligga steget före, och alla sex sinnen jobbar dygnet runt för att försöka förutspå vad som ska gå sönder härnäst. Och misslyckas man. Ja, då kan man med lite otur ligga ganska risigt till.
Inför varje ny etapp brukar vi prata igenom vad som måste fixas eller ses över inför avfärd. För alltid är det något. Igår kom ett konstigt propellerljud upp på agendan. Det har alltid funnit där, men hade ändrat karaktär på sistone. Vi kom fram till att det nog skulle vara lättare att lokalisera källan till sjöss, eftersom det inte går att återskapa ljudet när båten ligger i hamn. Och så pratade vi inte mer om det. Inte förrän kapten sent igår kväll fick för sig att bara ta en snabb titt, trots allt. Inte på själva propellern, men väl på propelleraxeln som går mellan propellern och motorn.
Jag var upptagen med att förbereda ett blogginlägg till Europeiska – en av våra sponsorer. Men minns att jag tyckte tidpunkten var lite märkligt vald med tanke på att propelleraxeln bara kan nås genom att vända upp och ner på akterhytten där vi sover. Klockan var kvart över tolv. Och jag vet att sånt här brukar dra ut på tiden. Men av någon anledning protesterade jag inte. Kanske var jag för upptagen med mitt eget.
”Jag har hittat felet”, hörde jag från akterhytten efter en stund. Fem av sex skruvar hade gått av vid en fläns mellan två delar av propelleraxeln. Ett enkelt fel, lätt att åtgärda. Bara att borra ur de gamla skruvarna och sätta in nya. Åtminstone för stunden. På sikt måste vi ta itu med själva källan till problemet. Hålbilden i de två delarna stämmer inte, vilket troligen orsakat vibrationer som fått den ena skruven att ge upp efter den andra.
Man behöver inte veta särskilt mycket om båtar för att räkna ut att om något som ska sitta med sex skruvar nu bara sitter med en skruv så lär den sista skruven inte palla trycket särskilt länge till. Och utan fungerande propeller – vid fel tillfälle, som vid den svåra tilläggningen i Lady Barron dagen innan. Eller dagens utsegling från Furneaux Islands – mot vind och sjö över grunda sandbankar där hela Stilla havet dundrar in. Ja, då hade vad som helst kunnat hända.
Mary af Rövarhamn 
”Ett enkelt fel, lätt att åtgärda. Bara att borra ur de gamla skruvarna och sätta in nya” Hmm..det är inte du som borrar va Linda? 😉 Att borra ut fem rostfria skruvar låter som allt annat än ett enkelt jobb i mina öron. Tur att ni hittade felet i tid i alla fall. Men så är det ju – ibland har man tur och ibland otur. Håller tummarna för att turen bygger på sitt konto framöver.
GillaGilla
Nja, jag tyckte också att det verkade ganska svårt, utan pelarborr, och ringde efter den lokale mekanikern. Han tog 300 kr för besväret, inklusive hämtning, lämning och nya bultar. Prisvärt tycker jag. /Ludvig
GillaGilla
Hej,
Man skulle inte kunna tänka sig att svarva bort t.ex. 0,1 mm på bultarna mellan skalle och där gängan börjar. Vad händer då och sitter fästena tillräckligt fast efter denna operation? Ytterligare en dum idé? 😉
GillaGilla
Har tänkt ganska länge faktiskt utan att förstå hur du menar. Vi var väl lite snåla med det tekniska detaljerna i inlägget. Felet består i att den ena flänshalvan har större hål en den gängade flänshalvan. Så antingen måste de gängade hålen göras större eller så får man specialtillverka bultar som är tjocka i toppen och har en smalare gänga nedtill. /Ludvig
GillaGilla
Hej Ludvig,
Min tanke var att bultarna gick av p.g.a. radiell påkänning då de frigående hålen inte låg i exakt linje med gänghålen. Om man då fixade lite spel mellan övre halvan och bulten borde den radiella påkänningen försvinna och bultarna hålla bättre. Kanske jag skulle få en annan åsikt om jag såg konstruktionen i verkligheten?
Man får ibland tänka utanför lådan 😉
Anders (25-öres maskiningenjör)
GillaGilla
Tryck ihop flänsarna och mät med ett bladmått runt om mellan flänsarna.
Där får inte vara något spel någonstans, utan flänsarna måste vara helt paralella. Om inte så arbetar bultarna vid varje varv, spänns och slackas om vartannat, vilket gör att dom hårdnar och smäller av. Det kan också leda till att axeln hårnad och smäller av. Motorn kanske måste skimsas in så att axlarna är helt pararella på all håll så väl som höjd led och sid led.
Lite jobb, men förmodligen vad som orsakat problemet.
Bon Voyage
GillaGilla
Hej Göran!
På Mary är det faktiskt så fint ordnat att vi har ett trycklager vid proppelleraxelgenomföringen. Ingen last förs därför vidare axiellt mot motorn. Kopplingen sitter mellan en axel med två knutar och själva propelleraxeln. Motorn kan därför stå lite hur som helst utan att det ska orsaka några problem. Orskaken till problemet är nog istället som jag beskrivit i svaret på Anders kommenar ovan.
Bon Voyage på dig själv! Var är du någonstans nu?
/Ludvig
GillaGilla