Medelhavet

Det börjar bli dags att packa väskorna. Eller skaffa väskorna rättare sagt, vi har bara IKEA-kassar. De funkar finfint mellan hemmet och Mary. Men i sommar är det Grekland som gäller.

Ja, tanken är att vår älskade Mary ska vila vid bryggan en hel månad, medan vi mönstrar på några vänners båt i Joniska havet. Redan nästa vecka faktiskt.

Lite konstigt känns det allt, nästan som vi vore otrogna. Vi skyller på barnen. De längtade efter en sommar på värmen efter förra årets segling till Färöarna. Och så dök den här möjligheten upp.

Båten, en Trintella 45, kommer vänta på oss på Korfu. Så vi håller oss sannolikt i Joniska havet. Men vem vet, kanske blir det en avstickare till Italien för att köpa glass.

Ingen av oss har seglat på dessa vatten tidigare, så är det någon som sitter inne på några bra tips på sköna platser och kul saker att se och göra tas de tacksamt emot.

Bilden togs på Italiens ostkust förra hösten, en resa som gav mersmak på Medelhavet. Jag inbillar mig att naturen inte är helt olik den på de Joniska öarna. Snart vet vi.

MONTE CONERO, LE MARCHE. Ludvig och jag brukar prata om Italienska Rimini vid Adriatiska havet som en av de värsta turistorter vi någonsin varit på. En enda lång trist 60-talsdoftande strand full av solstolar och fula hotell och barer så långt ögat kan nå. Så när vi förra veckan åter begav oss till Italiens ostkust för att gå på bröllop var förväntningarna på omgivningarna inte särskilt höga.

Vi skulle visserligen bo på samma hotell som bröllopsfesten skulle hållas på, Hotel Monteconero – ett före detta kloster som skulle ligga på en grön kulle vid havet några mil söder om Ancona. Det lät ju fint. Men vi hade nog ändå inte riktigt förstått att vår kulle med samma namn som hotellet skulle vara nästan 600 meter hög och bjuda på en utsikt över Italiens enda höga kuststräcka på nästan femtio mils avstånd.

Monte Conero visade sig vara ett naturreservat perforerat av fina vandringsstigar och vackra stränder kantade av höga kalkstensklippor. Betydligt fler än vi skulle hinna med på bara ett par dagar. Och några så svårtillgängliga att de bara kan nås med båt – så som de bästa ställena alltid är. Men ett par riktigt sköna dopp i det varma turkosa havet hann vi i alla fall med, och det räckte för att ge rejält med mersmak. Vi hade nästan glömt hur skönt det kan vara.

Är det någon som har en båt i Medelhavet som ni kan tänka er att låna eller hyra ut billigt till oss några veckor nästa sommar? Hör av er!