Ny seglarfamilj i Familjer på äventyr

familjen-5

För snart två år sedan skildrades slutet av vår världsomsegling i SVT-serien Familjer på äventyr, och vi blev ”Seglarna” med hela svenska folket. Idag har jag glädjen att berätta att vi snart kan lämna över stafettpinnen till en ny långseglarfamilj som ska vara med i tredje säsongen av samma program. Mysiga familjen Veber, våra vänner från Skanör, som just nu är på väg till Karibien i sin lilla 30-fotare Anna Lisa.

Den 10 januari klockan 20.00 är det dags för första avsnittet av sex, och trots att vi följt familjen Vebers blogg ska det bli fantastiskt roligt att få se dem på teve. Lite nervöst också faktiskt. För även om det handlar om ett inspirerande familjeprogram så är det svårt att förutspå hur man ska skildras och uppfattas. Saker kan vinklas och tolkas på de mest märkliga sätt. Vi vet, även om vi i stort kom rätt lindrigt undan.

Jag intervjuade våra vänner till i en artikel i båtlivstidningen På Kryss innan de gav sig ut på Atlanten. Om deras tankar och funderingar inför premiären. Nu finns artikeln att läsa på tidningens webbsajt.

Läs min artikel om familjen Veber på Pakryss.se 

Drömmen om en egen båt

Midsommardans

Mot nya äventyr

Lovis har länge sparat till en egen båt. I våras hittade vi den på Blocket. En gul Optimist på Instön, inte långt från där vi bor. 5000 kronor skulle de ha. ”Men jag har bara fått ihop 4187 kronor sa Lovis och såg nedslagen ut. ”Då får du väl pruta”, sa jag. Sagt och gjort. Det var värt ett försök.

”Åh, nej. Det fulaste tricket i boken”, utbrast säljaren när han såg den 10-åriga lilla flickan komma där med sparbössan under armen.  Men det funkade. Efter en stunds förhandling hade hon fått ner priset till 3500 kronor. Ja, hon måste ju förstås ha lite pengar över till disco och sådant.

Glad i hågen sprang hon in köket och berättade om sin båt. ”Midsommardans heter den mamma. Den är jättefin.” Och jo, båten var fin. Gul och fin. Bara några smågrejer som måste fixas, annars bra. Men tajmingen var dålig. Vi hade fullt upp med att förbereda huset för försäljning.

Dagarna gick, och dagarna blev till veckor. Aldrig fanns det tid att greja med Lovis båt. Till slut slutade hon fråga, stackars flicka. Midsommardans bara låg där i källaren, och glömdes nästan bort. Ända tills huset skulle tömmas och båten måste flyttas. Då tändes nytt hopp i flickans blick.

Vi fick lägga Lovis Optimist vid Marstrands Segelsällskaps slip, och väl där lyckades hon få båten hyfsat seglingsklar och sjösatt med hjälp av seglarskolans unga instruktörer. Så förra veckan bar det äntligen av, ut genom hamnen och vidare söderut.

Jag förstod på instruktörernas blickar, att Lovis aldrig skulle vinna några kappseglingar med den där båten. Men Lovis bryr sig inte det minsta om att komma först. För henne är båten en symbol för frihet. Hon vill göra egna utflykter, packa picknick och utforska små kobbar och skär.

”Nå?” frågade jag efter premiärturen. Men jag behövde inget svar. Ungen strålade som en sol. Äntligen var hon kapten på sin egen båt.

Ottos kaninfiskar

Detta bildspel kräver JavaScript.


När man snart ska flytta blir man lätt lite nostalgisk. Vi har bara bott i vårt hus i ett år, men vi har hela tiden haft något litet projekt på gång. Och för varje litet val man gör, desto personligare blir hemmet. Varje detalj får sin historia. Det här är historian om tapeten vid Ottos säng.

”Enorma bälten med sopor flyter omkring i Stilla havet, de samlas där strömmarna möts och har en katastrofal effekt på livet under ytan. Reven och sjöfararna (trots att vi knappast förtjänar det) har dock sina beskyddare. De godhjärtade kaninfiskarna som för en ständig kamp mot allt det onda. Kaninfiskarna. Dessa havets hjältar som försvarar allt levande med tänder och fenor. De enda som kan äta allt skräp utan att själva förgås.”

Otto valde tapeten själv, efter att jag berättat dess historia. Det förvånade mig lite. Tapeten är enormt detaljrik, och bitvis ganska otäck. Avslitna kroppsdelar blandas med kondomer och burkar med vita bönor från Heinz. Ibland formerar sig soporna till stora monster. Men Otto stod på sig. ”De goda vinner mamma. Kaninfiskarna vakar över mig. Med dem vid min sida kommer jag sova gott.”

Och mycket riktigt, Otto har sovit som en stock i sin säng i Kroken. Trots att han är lika medveten som jag om att det inte finns några kaninfiskar i verkligheten, att de enda som kan rädda våra hav är vi själva. Måtte vi vinna, måtte de goda vinna.

Tapeten beställde vi på Photowall.se. Den är baserad på ett tryck av den Los Angeles-baserade konstnären Kozyndan. Motivet heter Pacific Drift. Snart har vi ett nytt hem att sätta vår personliga prägel på. Kanske flyttar det in några kaninfiskar där också, det skulle kännas tryggt.

Imorgon är det dags för andra visningen av vårt hus. Håll tummarna.

Blåsta på Styv kuling

Nostalgi-teve

Nostalgi-teve

Vi blev nyligen tipsade om en tv-serie om 10-årige Johan som drömmer om att en dag bli världsmästare i segling.  Serien heter Styv Kuling och utspelar sig i Marstrand 1980. Vi hittade det första avsnittet på YouTube och föll pladask för sopåkarens grabb, hans envetna kamp för att tjäna ihop till sin egen optimistjolle och hur han gömde sig i en kartong för att smyglyssna på seglarskolans lektioner som föräldrarna inte hade råd att betala.

Kanske berör historien lite extra för att Lovis, vår egen 10-åring, också sparar till en optimist. Sedan är det förstås kul att se hur Marstrand såg ut när vi var barn. Ikväll var det dags för det tredje avsnittet, och hela familjen samlades i vanlig ordning bakom datorskärmen. Men redan efter 6 minuter tog avsnittet tvärt slut, mitt i liksom. Och hur vi än letade på nätet så hittade vi ingen fortsättning. Varken det eller kommande avsnitt.

Styv kuling låg i SVTs Öppet arkiv tidigare, men nu är den alltså puts väck. Vi lyckas inte heller få tag på Lars Hesslinds bok som serien ska vara baserad på. Så nu sätter vi vårt hopp till er läsare. Finns det möjligtvis någon därute som råkar ha tv-serien eller boken med samma namn? Hör gärna av er i så fall. Lovis vill så gärna veta hur det ska gå för Johan. Ja, det vill vi allihop.

Brattön – de västsvenska häxornas favoritnäste

Häxorna på Blåkulla

Häxorna på Blåkulla

Vi har varit ute och utforskat våra nya hemmavatten igen. En av öarna vi besökte nu i helgen var Brattön, eller Blåkulla som den också kallas. Med sina 131 meter över havet är den skärgårdens högsta ö, och det var hit de påstådda häxorna som fängslades i Marstrand på 1600-talet skulle ha flugit på sina kvastar för att fira häxsabbat med självaste Djävulen.

På sydsidan av den mytomspunna ön finns en jättelik grotta med en smal ingång som lär vara svår att hitta om man inte vet var den ligger. Vi nöjde oss med att bestiga toppen den här gången eftersom det redan var sent på dagen. Men troligen är det denna grotta man ansåg vara ingången till helvetet där dåtidens sjömän påstod sig ha sett en strid ström av häxor komma utfarandes i påsktider. Idag lär den bebos av stora spindlar.

Häxförföljelserna i Sverige kulminerade 1670-1680, bara i Bohuslän avrättades ett 40-tal kvinnor för trolldom. Det var regeringens särskilda Trollkommission som fastställde domarna. Men så sent som för någon generation sedan oroade sig öborna fortfarande så mycket för häxornas vilda framfart att barnen fick stränga förmaningar om att alltid stanna inne på påskhelgens kvällar.

Idag är Brattön ett sommarparadis, med ett tiotal bofasta. Vi såg bara fem personer på ön. Två män, en kvinna och två barn. Ingen av dem det minsta häxlika. Men så var vi också lite tidigt ute. Chansen, eller risken, lär vara störst under skärtorsdagsnatten. Är det någon som vågar sig på ett besök, men inte har en egen båt, går det färja hit från Rörtången.

Oavsett vilket skäl man har att besöka ön så är en tur upp på toppen ett måste. Utsikten över skärgården är fantastiskt. Den branta stigen börjar på öns norra sida och går genom en trolsk skog med massor av mossa, lavar och krokiga rötter som fäller krokben på en. Otto misstänkte att det var häxfingrar. Ja, helt säker kan man aldrig vara. På Blåkulla kan allting hända.

GLAD PÅSK på er allesammans. Vi hoppas på vackert väder, och fler utflykter i vår fina skärgård. Fler bilder från helgens äventyr finns på Instagram.

Barnens favoriter i Hamburg

sightseeing

Lovis och Otto turistar i Hamburg

Vi var ju i Hamburg för ett tag sedan. På vägen hem fick barnen berätta vad de tyckte var roligast under vårt besök i stan, och för en gångs skull var de alldeles eniga. Här listar vi deras tre favoriter – utan inbördes ranking. Den sista gör mig lite extra glad, den säger så mycket.


1. Miniature Wunderland

Att Lovis och Otto skulle älska Miniature Wunderland kom knappast som någon överraskning. Världens längsta modelljärnväg med 15 000 meter tågbana med lika många vagnar som slingrar genom en värld med 400 000 invånare kan bara inte bli fel. Det är detaljerna som gör helheten heter det ju, och här kryllar det av detaljer. Kolla in bilderna i vårt tidigare blogginlägg därifrån så förstår ni vad jag menar. Restaurangen var också lite kul, inredd som ett riktigt tåg, fast med både bättre och billigare mat än på SJs tågrestauranger. Det här är Hamburgs populäraste turistattraktion, så tänk på att reservera biljetter om ni ska hit. De stänger insläppet när de tycker det blir för fullt.

DSC_0704

Så mycket mer än bara tåg.


2. International Maritime Museum

Roliga museum finns det gott om i Hamburg. Den här gången besökte vi Hamburgs sjöfartsmuseum, och barnen älskade det. Tio våningar högt, med hur mycket roliga gamla prylar som helst. Bland annat 26 000 fartygsmodeller, i allt från renaste guld till glas och gamla coca-colaburkar. Den sju meter långa LEGO-modellen av Queen Mary II var nog den som imponerade allra mest på våra smågastar. Men det var också spännande att få kika in i Kapten Nemos ubåt Nautilus från Jules Vernes En världsomsegling under havet – en av de många högläsningsböcker vi betat av under åren till sjöss.

20160123_165256

Modellen av Queen Mary II är byggd av 780 000 legobitar.


3. Restaurang O Frango

Ni som inte känner våra barn kanske är förvånande över att en restaurang hamnar på deras topplista. Det är inte vi. Ingen uppskattar mat som de där båda, fisk och skaldjur i synnerhet. Ett besök på en av de många fiskrestaurangerna i Hamburgs portugisiska kvarter var därför ett måste. Vi valde den som såg fullast ut, bokade ett bord och drog på skridskodisco i parken i väntan på att vårt bord skulle bli ledigt. Det visade sig vara en bra strategi. För väl tillbaka i värmen på O Frango serverades vi den godaste skaldjursgryta och den mest fantastiska grillade fisk vi någonsin ätit. Smaker och dofter som triggade den ena fiskehistorien efter den andra, och bidrog till mysigaste kvällen i mannaminne.

DSC_0084

Portugisisk cataplana i Hamburg väckte minnen från hela världen.

Läs gärna vår guide till Hamburg för båtnördar för mer tips på roliga grejer man kan göra i Hamburg, med eller utan barn. Stadskärnan är ovanligt koncentrerad för att vara en så stor stad, och tunnelbanan är supersmidig. Det gör att man hinner med mer än man kan tro. Priserna är också mycket lägre än i Sverige, vilket gör stor skillnad när man reser som familj. Japp, tummen upp med andra ord. Vi kommer tillbaka!


Vår weekend i Hamburg var en del i ett samarbete mellan Hamburg Tourism och nätverket Nordic Travel Bloggers. Resan var betald. Men alla ord och bilder är som vanligt våra egna. 

Den där skolplikten

alfabetspussel

Lovis och Otto lärde sig läsa och skriva på båten.

Vi kom tillbaka till Sverige i lagom tid för Otto att börja första klass. Medan hans ett och ett halvt år äldre syster hoppade rakt in i tvåan. Hon tillbringade alltså sitt första skolår på resande fot. Vi får ofta frågor om hur vi hanterade skolplikten under den här tiden, oftast från föräldrar som själva vill ut och resa med sina barn. Senast idag faktiskt, vilket påminde mig om att det kanske vore på sin plats med ett inlägg på temat.

Eftersom vi inte  visste hur länge vi skulle vara borta eller var vi skulle bo när vi kom hem kontaktade vi flera olika skolor för att fråga vad som skulle hända om barnen missade ett år eller två av skolan. Bemötandet var väldigt olika, allt från stor entusiasm till tvärt avslag. Vi fick intrycket av flera av de rektorer och utbildningsansvariga vi var i kontakt med var ganska osäkra på vad som faktiskt gällde, men det kan ha varit olika tolkningar av samma regelverk.

Vi valde den lösning som passade oss bäst just då. Ett löfte från en rektor om att det skulle ordna sig. Allt vi behövde göra var att höra av oss när det närmade sig, om det över huvud taget skulle bli aktuellt. Så det gjorde vi, och det var inga problem. Vi såg själva till att Lovis lärde sig vad hon skulle, och hon anslöt sin klass utan problem.

Skolverket har sedan dess lagt ut tydligare information på sin webbplats. Men utrymmet för individuella beslut är fortfarande större än man kan tro. På gott och ont. Jag har gjort ett försök att sammanfatta det mest grundläggande här nedan. Men tänk på att riktlinjerna kan ändras. Stäm av med Skolverket för senaste information. Och dela gärna med dig av dina egna erfarenheter i kommentarsfältet.

Skolverket om utlandsvistelse och skolplikt

Det finns tre tydliga vägar att gå, enligt den juridiska vägledning om utlandsvistelse och skolplikt som Skolverket ger på sin webbplats.

  1. Rektorn beslutar om all ledighet över 10 dagar. Beslutet ska grundas på en samlad bild av elevens studiesituation och möjligheter att kompensera för den förlorade undervisningen.
  2. I vissa undantagsfall kan hemkommunen bevilja att en elev ska få fullgöra skolplikten på annat sätt, men för detta krävs synnerligen goda skäl. Här ges resor och filminspelningar som exempel.
  3. Avser man vara borta i ett år eller mer ska man inte längre vara folkbokförd i landet, då upphör också skolplikten.

>>Läs mer om Lovis och Ottos skola på båten

Lycka till!

Live från båtmässan

batmassan

Idag är det familjetema på Stora scenen på Göteborgs båtmässa. Vi kommer vara där för att prata om att långsegla med barn och visa bilder från vår världsomsegling. Klockan 18.00 är det dags, på Stora scenen. Föredraget ingår i entrébiljetten till mässan, barn går in gratis! Där lär även finnas en pool med radiostyrda båtar och en surfsimulator som våra smågastar gärna vill titta lite närmare på.

Ni som inte kan vara på plats kan se vårt föredrag live på nätet. Ikväll (9/2) kl 18.00.

>> Livesändning från Båtmässan


Missade du tåget?

Det kommer fler chanser. Vi får den här typen av förfrågningar lite titt som tätt- om vi vill komma och berätta om vår resa. Det gör vi gärna, när vi får in det i livspusslet. Är föredragen öppna för allmänheten, som ikväll, tipsar vi om dem här på sajten. Näst står Svedala, Ronneby, Kungälv (Nordön) och Lomma på tur. Passar inte det kan du ju alltid föreslå för din arbetsgivare, ditt bibliotek eller någon lokal förening att de ska bjuda in oss så kanske vi kan få till något på närmare håll.

>> Läs mer om våra föredrag

SVT söker ny seglarfamilj till Familjer på äventyr

SVT vill ha ny seglarfamilj

Hopp om ny seglarfamilj till nästa säsong av tv-serien Familjer på äventyr.

Vi fick ett mejl idag. Från producenten till tv-serien Familjer på äventyr. SVT vill ha en ny seglarfamilj till nästa säsong av programmet. Någon på väg ut i världen, istället för på väg hem som vi var. Nu undrar de om vi känner till någon familj som kastar loss från Sverige nu i sommar. Det gör vi konstigt nog inte, inte vad vi kommer på i alla fall. Men det brukar alltid vara några som ger sig av varje år. Åtminstone en sväng till Karibien och tillbaka.

Känner du till någon familj som har planer på att kasta loss nu i sommar, eller är du rent av själv på väg med dina barn? Ja, då får du gärna kontakta Jakob Jonas på produktionsbolaget Art 89 så snart som möjligt. Om ni kan tänka er att ha ett filmbolag i hasorna vill säga.

Tel: 076-392 07 97, e-post: jakob.jonas@art89.se

Flickan och båten

DSC_0908.JPG

Årets finaste julklapp

RÖVARHAMN, ROSLAGEN. Jag älskar våra jular här på Rövarhamn. Njuter av att göra julgodis, pynta med enris, kottar och frukt, hugga min egen gran, tända tusen juleljus och spela spel med familjen. Ja, jag gillar till och med julklapparna. Särskilt de hemgjorda, de från barnen. 

Årets favorit under julgranen var en fingervirkad tavla som Lovis tillverkat på fritids. Föreställandes? Ja just det. Mary af Rövarhamn, vår älskade båt. Lovis har jobbat på den här julklappen varje eftermiddag i flera veckor. Det är imponerande i sig. Men vad som fascinerar mig mest, är på hur många olika sätt ett barn kan avbilda samma båt.

På pärlplattor, broderier och målningar. I lera, marsipan, sand och lego. Av snäckor, stenar och drivved. Som adventskalender, pepparkakor och lussebullar. Varje jul, varje födelsedag – under alla dessa år. Alltid samma båt. Alltid från Lovis, älskade barn.