Äntligen lite oreda

Lovis i sin rätta miljö

Lovis i sin rätta miljö

KYRKBACKEN, VEN. Jag betraktar barnen. Lovis och Otto sliter i nån brädkonstruktion som spjärnat sig fast mellan två av de stora stenblocken som utgör den norra pirarmen här i Kyrkbackens hamn. Det ser ut sig som en bit av en brygga som slitit sig loss och drivit iland här på ön. Barnen får loss brädorna, och hjälps åt att trassla ut resterna av ett nät som snott in sig i några rostiga spikar.

Det ligger mängder av grejer mellan stenarna – brädbitar, drivved, tamprester, flöten och ett gammalt däck.  ”Oj, va mycket spännande grejer det gömmer sig här”, säger jag till barnen.  ”Ja, det är ju det som är så roligt”, svarar Lovis och strålar med hela ansiktet. Ja, just det. Det är ju det som är så roligt med sådana här platser. Riktiga platser. Naturligt ostädade platser.

Det har varit en fröjd att se barnen leka här på Ven de senaste dagarna. Stranden är full med allehanda hittegods som drivit iland under vinterns stormar och blandats med de rundslipade tegelstenarna från det gamla tegelbruket på ön. Barnen är ute hela dagarna – samlar, bygger och leker med det de hittar. Och de samarbetar på ett sätt som jag inte sett på mycket länge.

På måndag seglar vi hem till Västra hamnen igen, Malmös populäraste stadsdel. Hela stan vallfärdar dit så snart solen tittar fram. För att njuta av havet, trädäcken och de många caféerna. Området byggdes till bomässan 2001. Det är fräscht och välfungerande, och de moderna byggnaderna skiljs åt av små stenlagda gångar och gator utan genomfartstrafik. Barnen kan cykla hem till sina klasskamrater utan att korsa en enda gata. Det är perfekt. För perfekt. För fint. Tillrättalagt, och onaturligt.

Vi har varit lite ledsna över att Lovis och Otto bråkat så mycket sedan vi kommit hem till Sverige. Dessa två barn som varit som oskiljaktiga under alla dessa år. Alltid stått enade, Lovis och Otto mot världen. Men inte bara det.  Vi får tjata på dem för att de ska gå ut och leka. De cyklar en sväng, eller åker fram och tillbaka med sina sparkcyklar längs de snyggt uppradade soptunnorna. Sedan går de in igen. Klagar på att det är tråkigt, att de inte vet vad de ska göra.

Men nu förstår vi. Det är tydligt. Barnen har inte förändrats. De kan fortfarande. De behöver inga leksaker för att ha roligt. Skillnaden är enorm. Vi som tänkt att det kanske är dumt att flytta någon annanstans, nu när barnen fått vänner och trivs så bra på skolan. Vi som börjat titta efter lägenhet i Västra hamnen igen. Men nej. Vi måste flytta. Lovis och Otto hör inte hemma där.

32 reaktioner på ”Äntligen lite oreda

  1. Vilken fin och rak betraktelse. Vilken tur att de har er som föräldrar. Som ser dem och bejakar dem. Nej, barn behöver inte så mycket. Bara kloka föräldrar. (Som också bejakar sig själva och livet). Så stundar ett nytt spännande äventyr, för vart går flytten?

    Gilla

  2. Er betraktelse säger mycket om vårt moderna och tillrättalagd liv. Dessvärre tror jag den stämmer, inte bara barnen är rastlösa i vår fina tillvaro, utan även vuxna. Det blev lite FÖR bra. Allt funkar och är mer eller mindre perfekt. Och det blev tråkigt. Lycka till med förändringen, hälsar vi på M/S Sunshine

    Gillad av 1 person

  3. Helt underbar beskrivning! Jag håller helt med…. Det är de bästa lekplatserna och leksakerna… Ostädade platser!

    Gilla

  4. Så sant, i det lilla bor det stora; fantasin eggas igång när utbudet inte är tillrättalagt. Känner igen det bland våra tre barn, men det gäller att ha is i magen och låta flowet infinna sig, inte helt lätt när vi har så mkt omkring oss av leksaker, tv och annat.
    Starkt av dig/er att fundera i nya banor, önskar er lycka till!

    Gilla

  5. Jag tror snarare att barnen inte riktigt klarar att skapa äventyr mitt vardagens lunk. Det spelar ingen roll om ni bott på G:a Väster, Seved eller i ett stort hus på landet. Att under så många år ha rest världen runt, hela tiden till nya, spännande platser, kan göra det svårt – för både vuxna och barn – att hitta inspiration i närmiljön. Jag vet detta av egen erfarenhet då jag tillsammans med familjen reser mycket och har under flera omgångar bott utomlands.

    Gilla

    • Är själv uppväxt i en miljö med långa utlandsvistelser och äventyrliga föräldrar. Har inget minne av att vi barn hade svårt att hitta på saker när vi kom hem igen. Kan säkert skilja sig från barn till barn, men att miljön inte skulle spela någon roll, nej det tror jag inte riktigt på.

      Gilla

  6. Hven är den perfekta platsen för eftertanke o tid där kan hjälpa att få in nya idéer. Vi gjorde ett ”lappkast” för snart 1 år sedan o byte Skåne mot Norrbotten, en del Landskrona/Hven längtan finns kvar men det är både bättre naturupplevelser, jobbklimat o skola. Skärgården är fantastisk att segla i!

    Gilla

  7. Det kan inte vara lätt att rota sig på en och samma plats då man varit ute på de sju haven och upplevt så mycket variation. jag kan tänka mig att det lätt blir trist då man är van vid att bo på olika platser och kunna flytta sig från dag till dag till ny fantastiska utsikter som man kan då man är ute på sjön, då varje dag blir till ett äventyr. Barn är ändå ganska så formbara så jag tror att de vänjer sig vid att bo på en och samma plats till slut.
    Lycka till med att rota er på land.

    Gilla

  8. Eller hur! Det finns väl inget härligare än att se barn leka med ”ingenting”, stenar, pinnar, sand…och hitta på en helt egen värld! Lycka till!

    Gilla

  9. Ni känner era barn bäst och kommer att ta det beslut som blir bäst för er alla. Hoppas att ni hittar er plats snart!

    Gilla

    • Visst är det så. Vi har velat länge, men känner att det är dags att prova något helt annat. Tror kanske inte att en lägenhet är rätt för oss. Tänker oss ett litet hus på landet eller i skärgården. Kan ju alltid komma tillbaka om vi skulle ångra oss. Malmö ligger förhoppningsvis kvar 🙂 /Linda

      Gilla

  10. Ni fattades oss på vår regelbundna promenad mellan hemmet vid Kockum Fritid och en fika idag. Var tvungen att kolla var ni är när det första vi såg var att Mary var borta. Skönt att höra att ni bara var på underbara Ven fast trist att höra att ni funderar på flytt men visst, Västra Hamnen är väldigt perfekt. Flytten hit ut var den bästa flytt jag gjort boendemässigt men det är ju på grund av havet. Med min ständiga längtan tillbaka till England håller jag med om att det är på tok för perfekt här och saknar stöket och spontaniteten där.

    Gilla

  11. Ni är fortsatt så modiga – följer er med spänning, gillar verkligen ert raka, ärliga och naturliga sätt att dela även den svenska vardagen med oss alla. Det är ett sant nöje att fortsatt läsa er blogg som jag nu gjort i flera år. Stort Lycka till!

    Gilla

  12. Det var præcis dette, som jeg forsøgte at fortælle da vi mødtes i vinter ombord på s/y Mary 🙂 Velkommen hjem ! – hjemkomsten er altid den sværeste del af en rejse og en verdens omsejling, specielt et lille stykke tid efter hjemkomsten 🙂 Vi alle ønsker jer alle, alt muligt held og lykke på jeres videre fælles rejse og som nævnt hvis I mangler en køber til Mary er vi Altid klar til at overveje dette 🙂 !! På gensyn i Vestra Hamnen / Carl Emils far

    Gilla

    • Käre Claus, Vi är nog inte beredda att sälja Mary riktigt än. Men annars hade du varit en värdig köpare. Titta gärna förbi snart igen så tar vi en öl och grillar en korv på bryggan. Kram. LLL&O

      Gilla

      • Det lyder skønt – det gør vi så snart vi kan på en af mine ture til Malmø for at hente Carl Emil 🙂
        Nej, jeg vidste det jo godt med Mary – men I skulle have informationen alligevel i al venskabelighed og fordi Mary er sådan et dejligt skiv og fordi det måske kan være nyttigt i jeres videre planlægning. På gensyn 🙂

        Gillad av 1 person

  13. Precis så som jag känner! Så fort vi befinner oss på resande fot, vandring, fjälltur eller i den dalsländska skogen är det full fart på vår snart 5-åriga son. Det är då han upptäcker världen! Så snart vi är hemma i vardagen stoppar en del av kreativiteten och hamnar vid tv, ipad, leksaker, barnetv. Älskar när naturen tar över det materialistiska behovet.

    Följer Er och tycker ni är modiga och starka!

    Lycka till!

    /Carolina från Norge 🙂

    Gilla

  14. Hej, vad trevligt det är att följa era tankar nu när ni är tillbaka. Läser även gamla inlägg från ert äventyr. När jag såg familjer på äventyr så var det i ett avsnitt (när ni var i New york tror jag) då Ludvig kort pratade om tankarna kring ”saker” och att varje pryl stjäl tid. Jag är inne i en stor utrensningsfas och de orden ploppar upp och hjälper mig ibland. Det skulle vara trevligt att få veta mer om era tankar runt detta, kanske i ett inlägg på bloggen eller fb./ Tack för allt ni delar med er.

    Gilla

    • Jo, men så är det ju. Prylar skapar beroende. De äger en på något sätt. Men det man aldrig haft saknar man sällan. Kanske utvecklar det i ett blogginlägg nån dag. Tack för tipset. /Linda

      Gilla

  15. Hej! Nu kommer jag låta som en som sitter fast vid TVn och inte fattar hur man kan leva utan den, så är det inte :), men jag är ändå nyfiken på vad ni gör då ni inte har TV. Den tid som är andras TV-tid vad fyller ni den med? Mest nyfiken på barnen då jag själv inte har några o tänker att ”alla andra barn” kollar mycket på Tv. Era barn, kollar dom på datorn på program eller finns helt enkelt inte intresset. Vad gör dom ”istället”?

    Med vänlig hälsning Ida 🙂

    Gilla

    • Hej, Det är nog inte så annorlunda från andra. Ludvig och jag tillbringar en del tid bakom datorn, och barnen kollar ibland tv eller film på surfplattan. Annars gör vi väl vad folk gör i allmänhet. Fixar grejer, pysslar, träffar vänner, läser och gör läxor och sånt. Har liksom fullt upp med det och förstår inte riktigt när vi skulle titta på tv och varför. Men visst, det händer att vänner tipsar om något program och då tittar vi på Play. Tror inte vi kommer ha någon tv när vi flyttar iland heller. Eller jo, kanske om barnen väldigt gärna vill. /Linda

      Gilla

  16. Följer er ibland och efter att läst din önskan så tror jag att ö liver skulle passa er familj perfekt . Lagom bekvämt och lagom utmanande .Bilfria öar finns nog inte så många just i skåneland . Men öar med både färjeförbildekse och utan finns Sverige runt . Finnkamma hemmet lycka till

    Gilla

    • Själva Marstrand är ju rätt tillrättalagt på sitt sätt. Men vi kommer bo på landet, nästan en mil därifrån. Så där ska vi nog hitta lite oreda hoppas jag 🙂 /Linda

      Gilla

Lämna en kommentar