JANUARI: Inviger året på Langkawi. Med kinesiska lyktor, middag och bål på stranden. Några dagar senare flyttar skeppsläkaren med familj ombord, och vi seglar mot Thailand. Lovis tappar sin 8:e tand på Koh Lipe. Vi besöker penistemplet på Koh Rok och barnen blir anfallna av apor på PhiPhi-öarna. Sedan åker vännerna hem och Mary af Rövarhamn flyttar in på Phukets Boat Lagoon Marina för diverse underhållsarbete.

FEBRUARI: Inget går enligt plan. Vår Perkins blir kapad och vi tvingas köpa ny motor. Hela båten är upp och ner och ekonomin i botten. Vi bor i 40-gradig värme bland mygg, flyttkartonger, slipdamm och lackångor. Inte en vindpust, inte ett leende. Båtgrannarna berättar i efterhand att de aldrig trodde vi skulle komma därifrån. Min familj kommer på besök mitt i eländet, och jag får träffa min käre far för första gången på två år. Och det var bra, för vi får några riktigt fina dagar tillsammans.

MARS: När vi äntligen slipper ut ur Boat Lagoon gör vi sämre fart än när vi kom dit. Nya motorn kräver en ny propeller, men det får vänta. För nu vill vi bort från Thailand. Hämtar upp vårt nya segel på Langkawi och styr sedan västerut. Ut på den bengaliska viken, bort från alla måsten i hamn. Angör Sri Lanka lagom till Lovis 7-årsdag. Där får hon sin högsta önskan uppfylld, att rida på en elefant. Sedan åker vi tåg genom teplantagerna i bergen, äter resans bästa glass och susar fram med tuk-tuk genom Galles gränder.

APRIL: Fyller båten med mat och sätter kurs mot de obebodda Chagos-öarna mitt i Indiska Oceanen. Några dagar senare får vi höra att det blåst så mycket i Galle att bryggan släppt från sina förtöjningar och tagit båtarna med sig. Själva korsar vi ekvatorn för femte gången, i lätt motvind. Äter 218 bananer på fem dagar och angör Chagos efter 12 dygn till sjöss. Där varvar vi arbete på båten med fiske, snorkling och långa promenader på stranden. Stressen i Thailand känns fjärran.

MAJ: Efter fyra veckor på Chagos sätter vi kurs mot Rodrigues. Den sträckan är känd för att vara svår. Men turen står oss bi, och vi får en av vår resas bekvämaste passager med lätt halvind i åtta dagar. Rodrigues bjuder på bra mjukstart på civilisationen. Här har ingen bråttom, varken kreoler eller landsköldpaddor. Det behagliga livet kryddas med råttjakt, fyra nervösa dygn tar det innan vi blir av med vår objudne passagerare som smugit sig ombord.

JUNI: Angör Port Louis på Mauritius, Indiska Oceanens största stad. Där adopteras vi av en hinduisk familj som visar runt oss på den ö där deras folk bott i generationer. På Mauritius bor också en svensk gammal skattsökare som trollbinder oss med sina berättelser om piraterna i Indiska Oceanen. Sedan träffar vi en finlandssvensk kvinna som erbjuder oss att stanna och ta hand om hennes hotell. Vi funderar på saken medan vi bestiger öns högsta berg i ösregn och kuling. Vi bestämmer oss för att fortsätta vår resa, och sätter kurs på Réunion.

JULI: Surfar in i Indiska Oceanens mest gastkramande hamninlopp. St Pierre hamn på Réunion. Packar ryggsäcken och ger oss upp i de 3000 meter höga bergen. Vandrar på nystelnad lava, besöker bergsbyar som bara nås till fots och fyller våra vattenflaskor i forsar och vattenfall. När det är dags för avsegling får vi en åtta miljoner år gammal megaladontand i avskedspresent. Och med 312 sjömil kvar till Ile Ste Marie tappar Otto sin första mjölktand. Väl framme välkomnas vi av hundratals knölvalar och får träffa vår första lemur.

AUGUSTI: Hämtar andan i övärlden runt Nosy Be efter en hårresande runding av Madagaskars nordligaste udde. Återförenas med goda vänner. Drar upp massor av fisk, grillar på stranden och njuter av livet under ytan. Blir omseglade av traditionella fraktbåtar med trasiga segel, erbjuds köpa en krokodil och lär oss torka fisk. Äter krabba och hummer tills vi storknar. Kastar prick på i ihåliga baobabträd, träffar dansande lemurer och vårt livs första kameleont.

SEPTEMBER: Sätter kurs mot Moçambique, ser vår första gröna blixt och drar upp en två meter lång svärdfisk. Ungefär samtidigt som vi firar att vi korsat den Indiska Oceanen får vi rapporteter om oroligheter på Nosy Be. En lokal pojke har hittats död utan organ. Två européer har fått skulden, slagits ihjäl av en lokal mobb och bränts på stranden. Hus brinner, och folk kastar sten. På samma fridfulla gator där vi strosade omkring för bara några veckor sedan.

OKTOBER: Angör Richards Bay i Sydafrika, och återförenas med goda seglarvänner. Åker på flodsafari, sover i tält på savannen och står öga mot öga med en livs levande gepard. Sedan flyttar båten upp på land, målas och förses med ny propeller. Innan det är dags att hoppa på strömmen och fortsätta söderut. Rundar Afrikas horn i lätta vindar och angör Simon’s Town den 26:e oktober. Där blåser det kuling fem dagar av sju. Men vattnet är kristallklart, pingviner simmar bredvid båten och sälar solar sig på bryggan.

NOVEMBER: Vi stortrivs i Simon’s Town. Träffar nya och gamla vänner, farmor och farfar kommer på besök och Otto fyller sex år. Vi utforskar den vackra Kaphalvön, klättrar upp för Taffelberget, provsmakar vin och choklad och njuter av livet i största allmänhet. Så en dag stävar vi ut ur hamn igen, rundar Godahoppsudden och styr in mot Kapstaden. Där är vi inblåsta en vecka, det blåser så mycket att vindkraftverket blir överhettat och börja brinna.

DECEMBER: Seglar norröver längs Afrikas västkust. Besöker en spökstad i Namibias öken, och fortsätter ut i Sydatlanten. Pysslar, bakar och sjunger julsånger hela vägen till Santa Helena. En av världens mest avlägsna civilisationer, ön där Napoleon tillbringade sina sista dagar. Tomten kommer som lovat, och vi firar i dagarna tre. Sedan bär det av igen. Och här sitter vi nu. Mitt ute på Sydatlanten. På självaste nyårsafton, och inser att om det ska bli någon fest får vi nog fixa den själva.

GOTT NYTT ALLESAMMANS!