Lyx i vår smak

russianbay

Restaurangkök a la Madagaskar

RUSSIAN BAY, MADAGASKAR. Det finns ingen väg som leder hit, inga affärer, inget hotell.  Bara en liten strand, några hyddor och en skyddad ankarvik där seglare kastar sitt ankare då och då. Här har österrikaren André valt att slå sig ner. Som den ende vite mannen i byn. I en hydda lika enkel som alla andras. Och här har han öppnat en liten restaurang.

Restaurangen saknar väggar, har ingen skylt eller meny.  Köket saknar spis, kyl och frys. Maten lagas i på en bädd av glödande kol. Det finns inget rinnande vatten eller avlopp. Toaletten är en grop i marken. Men det finns tolv stolar och tre bord. Några hängmattor, sköna soffor och en härlig utsikt. Det är rent och fräscht, och det finns alltid något enkelt att äta eller dricka.  Närodlat och lokalproducerat såklart, och alltid överraskande gott.

Har man riktig tur har byborna försett André med ett vildsvin, några krabbor eller humrar för dagen. Och då simmar han ut till de båtar som ligger ankrade i hamnen, för att berätta vad som bjuds. Medan maten fortfarande är färsk. Och gillar man inte det som serveras för dagen går det lika bra att ta med något eget. Eller bara njuta av miljön och det trevliga sällskapet.

Idag var vi åtta vuxna och fem barn som samlades runt långbordet på Andrés restaurang.  Det stod hummerfyllda crêpes på menyn. Trettio kronor för vuxna. Och femton för barn. För så mycket vi orkade äta, och lite till. Tänk, att på en så isolerad plats som denna få njuta en sådan måltid. För nästan inga pengar alls. Det är för oss långt exklusivare än vilken butler eller femstjärnig restaurang som helst.

10 reaktioner på ”Lyx i vår smak

  1. Gillar spisen i bakgrunden på fotot. Verkligen fina foton! Ät ”riktig” mat så länge ni kan för i västvärlden är snart all mat manipulerad och processad, inslagen i plast och färgglada lådor. Grönsaker och frukt skördas omogna och är flera veckor gamla när man köper dem. Urrrrk. Tänk att vi är så rika att vi inte har råd med riktig mat längre. Eller kanske vi inte vill betala….

    Gilla

  2. ja, man kan leva sitt liv på olika sätt – här hemma bör vi nog i allt större utsträckning fråga oss vad för samhälle vi bygger. Man får vara glad för det lilla, som att slippa köra bil till Malmö från Barsebäckshamn varje dag och imorgon bär det av till Hälsingland (fortfarande en egen identitet). Jag förstår, att ni funderar över er återkomst.

    Gilla

    • Today he served crocodile. Some locals caught it and he did not want them to let it loose in the bay. So he ended up buying and cooking it. But I must say, I prefer the crepes 🙂 Miss you muchly! /L

      Gilla

Lämna ett svar till Catrine Avbryt svar