LANZAROTE – GRAN CANARIA. Blöjavvänjning är besvärligt på landbacken, men sju resor värre i sjögång. Efter en sisådär tio toalettbesök de senaste två timmarna är både jag och Otto helt slut. Det är varmt och kvavt. Vi ger upp. Jag tar på honom pyjamas och bäddar ner honom i förpiken med blöja på. Lägger mig själv bredvid för att vänta på att han ska somna. Så hör jag den bekanta lilla hostningen. Jäklar, han kommer att kräkas. Rädda vad som räddas kan. Får ut Otto ur sängen samtidigt som kvällens fläskpannkaka väller över mig, golvet och väggarna. Nåja, jag lyckades i alla fall rädda lakanen, tänker jag, när nästa laddning kommer – över påslakanet.
Jag har just lyckats få in stackars Otto på toa utan att halka omkring i sörjan, när jag hör hur autopiloten löper amok. Ludvig, som just kommit in för att hjälpa mig, kastar sig ut igen, stänger av autopiloten och tar tag i ratten. Den svarar inte. Styrningen funkar inte. Hjälp! Ludvig kopplar livlinan och går bak till rorkulten. Ja, vi har lyckligtvis en liten rorkult, som vindrodret verkar på. Har vajerstyrningen låst sig på något sätt finns det risk för att inte heller rorkulten funkar. De få sekunderna tills jag får besked från Ludvig känns som en evighet. Den funkar! Och den värsta paniken lägger sig.
Tyvärr är rorkulten för kort för att handstyra vid någon större belastning, och vinden för ojämn för att låta vindrodret styra själv. Men en kombination skulle nog funka. Dags för en strategi. Vi har tio sjömil till närmsta marina på Lanzarote, och nittio till Las Palmas på Gran Canaria. Att angöra en trång okänd marina i mörkret känns inte särkskilt attraktivt utan fungerande styrning. Medan Las Palmas lockar med stort hamninlopp, ankring och gott om båttillbehörsaffärer. Vi fortsätter.
Jag återgår till saneringen efter Ottos kräkningar. Stackars barn, han är alldeles blek och grå – sjösjuka. Ibland undrar jag vad vi håller på med. Jag försöker påminna mig själv om allt det positiva. Men just nu känns det avlägset. Jag tvättar av Otto så gott det går, byter hans lakan och bäddar nytt i salongen. Det gungar mindre där. Han får lite vatten, och somnar sedan i samma sekund som han lägger huvudet på kudden. Jag behöver luft, sticker upp huvudet i luckan och låter vinden svalka mig. Påminns om att Lovis fortfarande ligger kvar i sittbrunnen; hon brukar vilja somna under stjärnorna vid nattseglingar.
Lovis kan ligga kvar en stund, tänker jag och stänger luckan. I samma sekund hör jag en våg slå mot skrovet. Jag avvaktar en sekund eller två. Jodå där kom den, som på en beställning: en saltvattendusch rakt in i sittbrunnen. Stackars Lovis. Jag ser i skenet av fullmånen hur hon vrider på sig av obehag, men verkar sova vidare. Hon är blöt, sjöblöt. Jag suckar, tittar bak på Ludvig som sitter och meckar med vindrodret, en schackel verkar har gått upp. Vilken kväll, helt sanslöst. Jag mår illa, riktigt illa. Måste hinna sova några timmar innan det är dags för min vakt. Någonting säger mig att den kommer att vara ovanligt tuff; Mary af Rövarhamn är inte byggd för att handstyras …
_____________________
Det var en trött besättning som ankrade upp i skydd av piren i Las Palmas 15 timmar senare. Vinden ökade under natten och vakten tillbringades bredvid rorkulten i aktern. Det var tungt i vindbyarna, men natten förflöt utan vidare olyckor. I skrivande stund har kapten just monterat ner halva inredningen för att diagnostisera vad som egentligen hänt med styrningen. En bult som håller en trissa till vajerstyrningen har gängat ur sig och förstört både trissan och dess fäste. Han tar tappert tag i situationen, det ska nog gå att åtgärda. I alla fall provisoriskt. Själv sneglar jag på sängen. Synd att barnen inte är lika trötta som jag.
Mary af Rövarhamn 
… vindror går åbenbart altid i stykker på det mest uheldige tidspunkt, men egentlig skal de jo bare fungere altid 🙂 Jeg håber for Jer at i får sovet og at reperationen kan holde i alle fald til Caribien – og så mange kærlige hilsner til Otto og Lovis fra Carl Emil; som jævnligt chekker jeres gamle havneplads i Småbådshavnen i Limhamn og ikke mindst vandslangen på kajen 🙂 Der er kommet en ny cementkaj og mon ikke snart byggeriet går igang ved det gamle færgeleje. Lidt slud og frost har der været og nu begynder radioen og tale om bookning af julefrokost…(?!) Jordomsejlning er nok den langsomste og mest ubekvemme måde (i alle fald i dårligt vejr) at rejse på, men samtidig vist også den mest praktiske (man har sit hjem med) og billigste og så slipper i jo for svenske juletomter…:-D Fortsat god tur fra Claus & Carl Emil
GillaGilla
Vindrodret är det inget fel på. Det var vajerstyrningen som gav upp. Men det är fixat nu. Imorgon bär det av mot södra Garn Canaria där vi tänkte försöka få upp båten på land för att ge den lite kärlek. Hälsa Carl Emil. Kram.
GillaGilla
Hej. Oj vilken historia. Får erkänna att jag är mäkta imponerad. Även om det känns som en klycha, ni kommer kunna se tillbaka på alla jobbiga händelser med ett gott skratt. Skönt att höra att inget allvarligt hände. Hälsa barnen så gott från polisen patrik och ha det bra. Stor kram till er alla fyra…
GillaGilla
Jag behöver inte påminna mig om varför jag inte seglar runt jorden, sjösjukan hade följt mig som en slav:-) Skönt att ni nu nått Gran Canaria. Har du ett mobilnr där jag kan nå dig nästa vecka? Jag nås på +46 709494899. Ska bli såå kul att ses!
Kram
GillaGilla
Vilket äventyr – och strapats! Hur kommer det sig att ni seglar på natten och inte på dagen (eller var det så långt)?
GillaGilla
Hej, det var så långt att vi ändå inte skulle hinna över på en dag och då är det ibland bättre att ge sig av på kvällen så att man kommer fram i dagsljus. Hälsar Linda från ett varmt Las Palmas
GillaGilla
För en landkrabba som jag så är det en del okända begrepp ni använder. Ett ord jag sett ganska mycket här är Sittbrunn. Vad är det?
Tack!
Mvh Thor
GillaGilla
Hej Thor! Ja det här inlägget var kanske ovanligt nördigt : ) Sittbrunn är den lilla nedsänkta sittplatsen vid nedgångsluckan, det är också därifrån man brukar styra båten. Kallas också cockpit.
Ha´re,
Linda
GillaGilla
Tack för svaret! Det lät så härligt att kunna ligga i något som kallas sittbrunn och somna under stjärnorna 🙂
Man kan ju drömma sig bort med några av era inlägg här!
GillaGilla
Hej
Nu har ni några sköna veckor att ta igen er i Las Palmas och reparera vindrodret och resten av styranordningarna. Hoppas allt går bra och att ni är vid gott mod. Tack för att ni delar med er av både när det går bra och mindre bra.
Martin
GillaGilla
Hej, vi har hittat er bloggsida och följer er på ert äventyr. Det är härligt med färgstarka människor som förverkligar sina drömmar. Vi har länkat er sida på vår bloggsida då vi har många läsare som jag tror gärna följer ert äventyr. Själva förverkligar vi ett båtprojekt där vi renoverar ett fartyg som vi ska bedriva verksamhet på, och det finns även planer på att längre fram ge oss ut på en längre resa. Hoppas ni får ta igen sömn och reparera skadorna nu, så ni kan sikta framåt igen.
GillaGilla
Oj, jag blir alldeles svettig! Vilka äventyr! Jag hoppas att era skyddsänglar fortsätter att hålla vakt.
Jag har sagt det förut, ni är fantastiska!
GillaGilla
Hej.
Tufft av er med denna resa, det är intressant att följa er. Har en fråga angående vad ni använder för navigations program/utrustning som är kopplad till autopiloten. Planerar själv en tur.
Önskar er all lycka på färden.
Mats
GillaGilla
Hej Mats! Sedan någon månad tillbaka använder vi OpenCPN. Har tidigare använt både Tsunamis och Maxsea som båda har sina fördelar men också har strulat en del. OpenCPN är gratis och klarar de flesta sjökortsformat samt inkoppling av AIS och autopilot. Vi har dock valt att inte koppla autopiloten till navdatorn. Autopiloten är ett fristående system med egen rategyrokompass och gps. Hoppas att detta svarar på dina frågort och lycka till med din resa!
/Ludvig
GillaGilla
[…] vår blogg utses till en av Sveriges bästa resebloggar. Kul! Sedan gick styrningen sönder : […]
GillaGilla
[…] Ett natt utan ratt på Kanarieöarna, 25 oktober 2010 Vindroderhaveri på Atlanten, 16 januari 2011 Rammade av kryssningsfartyg på Galapagos, 20 juni 2011 Åskoväder på Borneo, 1 november 2012 Blixtnedslag i Malackasundet, 22 november 2012 […]
GillaGilla